VAL 2022: C och L intar två unika positioner

2021 05 09

Liberalerna och Centern har skakat om förutsättningarna rejält inför valet 2022 och ser nu ut att inta två unika positioner – en borgerlig vänster respektive en rödgrön höger.

Jämfört med valkampanjen 2018 ser det ut att bli ett helt annat upplägg när det gäller den mest centrala frågan – regeringsfrågan. M-KD-L-SD utgör högersidan och sannolikt kommer S-C-MP-V att utgöra den andra sidan. Det är inte ristat i sten då Centern även säger ja till att ingå i en regering med 3 av de 4 partierna på högersidan och inte heller V:s position är helt klarlagd.

Men i nuläget lutar det mot M-KD-L-SD mot S-C-MP-V med det tillägget att SD och V möjligen inte kommer att ingå i respektive regering utan istället kan bli aktiva samarbetspartier.

I fokus för den superintressanta regeringsfrågan har Centern och Liberalerna stått den senaste tiden och de båda partierna ser ut att inta två unika politiska positioner:

Liberalerna – borgerlig vänster 

Medan M, KD och SD är tydliga högerpartier så kan det inte ha undgått någon att Liberalerna ligger betydligt närmare mitten. Konstellationen kan göra det svårare för L att få genomslag för sin politik men å andra sidan kan L gynnas av sin unika position som högersidans vänsterparti. En slags borgerlig vänster.

✅ Liberalerna tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en högerregering med borgerlig ekonomisk politik men som i många sociala frågor ligger mer åt vänster och vill motverka SD-inflytande i liberala paradfrågor. Det är en unik position som skiljer partiet från M, KD och SD och kan attrahera bland annat moderata väljare som är tveksamma till SD.

Centern – rödgrön höger

Medan S, V och MP ligger till vänster på politikens skala så ligger Centern betydligt närmare mitten. Partiet har fått igenom väldigt mycket politik under den pågående mandatperioden och ligger kvar på ungefär samma nivå som valresultatet 2018 vilket var C:s bästa resultat på 30 år.

✅ Centern tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en regering som säger blankt nej till alla former av samarbete eller beroende av SD men som driver en borgerlig ekonomisk politik med skattesänkningar och företagarfokus. En slags rödgrön höger. Men särskilt röda är inte Centern, så en träffsäkrare benämning blir nog ett slags anti-SD-mittenparti med borgerlig ekonomisk politik. Det kan attrahera borgerliga väljare som inte bara är tveksamma till SD utan som säger helt nej till SD.

För att förenkla det hela kan man säga så här: 

🔸 En röst på Liberalerna är en röst på en Moderatledd regering med borgerlig ekonomisk politik men med så lite SD-inflytande som möjligt i liberala frågor.

🔸 En röst på Centern är en röst på en borgerlig ekonomisk politik men med noll SD-inflytande.

Det finns potentiellt sett breda väljargrupper som är negativt inställda till L:s och C:s unika positioner:

🔵 Väljare som vill ha ett konservativt högerstyre och som inte uppskattar att bli beroende av L.

🔴 Väljare som vill ha en vänsterregering och som inte vill ha tydliga inslag av Centerns borgerliga ekonomiska politik.

En klar slutsats är att både L och C drar politiken mot mitten jämfört övriga partier som förväntas ingå regeringsunderlagen.

[forminator_poll id="2496"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen