VAL 2022: C och L intar två unika positioner

2021 05 09

Liberalerna och Centern har skakat om förutsättningarna rejält inför valet 2022 och ser nu ut att inta två unika positioner – en borgerlig vänster respektive en rödgrön höger.

Jämfört med valkampanjen 2018 ser det ut att bli ett helt annat upplägg när det gäller den mest centrala frågan – regeringsfrågan. M-KD-L-SD utgör högersidan och sannolikt kommer S-C-MP-V att utgöra den andra sidan. Det är inte ristat i sten då Centern även säger ja till att ingå i en regering med 3 av de 4 partierna på högersidan och inte heller V:s position är helt klarlagd.

Men i nuläget lutar det mot M-KD-L-SD mot S-C-MP-V med det tillägget att SD och V möjligen inte kommer att ingå i respektive regering utan istället kan bli aktiva samarbetspartier.

I fokus för den superintressanta regeringsfrågan har Centern och Liberalerna stått den senaste tiden och de båda partierna ser ut att inta två unika politiska positioner:

Liberalerna – borgerlig vänster 

Medan M, KD och SD är tydliga högerpartier så kan det inte ha undgått någon att Liberalerna ligger betydligt närmare mitten. Konstellationen kan göra det svårare för L att få genomslag för sin politik men å andra sidan kan L gynnas av sin unika position som högersidans vänsterparti. En slags borgerlig vänster.

✅ Liberalerna tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en högerregering med borgerlig ekonomisk politik men som i många sociala frågor ligger mer åt vänster och vill motverka SD-inflytande i liberala paradfrågor. Det är en unik position som skiljer partiet från M, KD och SD och kan attrahera bland annat moderata väljare som är tveksamma till SD.

Centern – rödgrön höger

Medan S, V och MP ligger till vänster på politikens skala så ligger Centern betydligt närmare mitten. Partiet har fått igenom väldigt mycket politik under den pågående mandatperioden och ligger kvar på ungefär samma nivå som valresultatet 2018 vilket var C:s bästa resultat på 30 år.

✅ Centern tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en regering som säger blankt nej till alla former av samarbete eller beroende av SD men som driver en borgerlig ekonomisk politik med skattesänkningar och företagarfokus. En slags rödgrön höger. Men särskilt röda är inte Centern, så en träffsäkrare benämning blir nog ett slags anti-SD-mittenparti med borgerlig ekonomisk politik. Det kan attrahera borgerliga väljare som inte bara är tveksamma till SD utan som säger helt nej till SD.

För att förenkla det hela kan man säga så här: 

🔸 En röst på Liberalerna är en röst på en Moderatledd regering med borgerlig ekonomisk politik men med så lite SD-inflytande som möjligt i liberala frågor.

🔸 En röst på Centern är en röst på en borgerlig ekonomisk politik men med noll SD-inflytande.

Det finns potentiellt sett breda väljargrupper som är negativt inställda till L:s och C:s unika positioner:

🔵 Väljare som vill ha ett konservativt högerstyre och som inte uppskattar att bli beroende av L.

🔴 Väljare som vill ha en vänsterregering och som inte vill ha tydliga inslag av Centerns borgerliga ekonomiska politik.

En klar slutsats är att både L och C drar politiken mot mitten jämfört övriga partier som förväntas ingå regeringsunderlagen.

[forminator_poll id="2496"]

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


05 jun 26

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer. 

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

–  Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

–  Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen