VAL 2022: C och L intar två unika positioner

2021 05 09

Liberalerna och Centern har skakat om förutsättningarna rejält inför valet 2022 och ser nu ut att inta två unika positioner – en borgerlig vänster respektive en rödgrön höger.

Jämfört med valkampanjen 2018 ser det ut att bli ett helt annat upplägg när det gäller den mest centrala frågan – regeringsfrågan. M-KD-L-SD utgör högersidan och sannolikt kommer S-C-MP-V att utgöra den andra sidan. Det är inte ristat i sten då Centern även säger ja till att ingå i en regering med 3 av de 4 partierna på högersidan och inte heller V:s position är helt klarlagd.

Men i nuläget lutar det mot M-KD-L-SD mot S-C-MP-V med det tillägget att SD och V möjligen inte kommer att ingå i respektive regering utan istället kan bli aktiva samarbetspartier.

I fokus för den superintressanta regeringsfrågan har Centern och Liberalerna stått den senaste tiden och de båda partierna ser ut att inta två unika politiska positioner:

Liberalerna – borgerlig vänster 

Medan M, KD och SD är tydliga högerpartier så kan det inte ha undgått någon att Liberalerna ligger betydligt närmare mitten. Konstellationen kan göra det svårare för L att få genomslag för sin politik men å andra sidan kan L gynnas av sin unika position som högersidans vänsterparti. En slags borgerlig vänster.

✅ Liberalerna tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en högerregering med borgerlig ekonomisk politik men som i många sociala frågor ligger mer åt vänster och vill motverka SD-inflytande i liberala paradfrågor. Det är en unik position som skiljer partiet från M, KD och SD och kan attrahera bland annat moderata väljare som är tveksamma till SD.

Centern – rödgrön höger

Medan S, V och MP ligger till vänster på politikens skala så ligger Centern betydligt närmare mitten. Partiet har fått igenom väldigt mycket politik under den pågående mandatperioden och ligger kvar på ungefär samma nivå som valresultatet 2018 vilket var C:s bästa resultat på 30 år.

✅ Centern tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en regering som säger blankt nej till alla former av samarbete eller beroende av SD men som driver en borgerlig ekonomisk politik med skattesänkningar och företagarfokus. En slags rödgrön höger. Men särskilt röda är inte Centern, så en träffsäkrare benämning blir nog ett slags anti-SD-mittenparti med borgerlig ekonomisk politik. Det kan attrahera borgerliga väljare som inte bara är tveksamma till SD utan som säger helt nej till SD.

För att förenkla det hela kan man säga så här: 

🔸 En röst på Liberalerna är en röst på en Moderatledd regering med borgerlig ekonomisk politik men med så lite SD-inflytande som möjligt i liberala frågor.

🔸 En röst på Centern är en röst på en borgerlig ekonomisk politik men med noll SD-inflytande.

Det finns potentiellt sett breda väljargrupper som är negativt inställda till L:s och C:s unika positioner:

🔵 Väljare som vill ha ett konservativt högerstyre och som inte uppskattar att bli beroende av L.

🔴 Väljare som vill ha en vänsterregering och som inte vill ha tydliga inslag av Centerns borgerliga ekonomiska politik.

En klar slutsats är att både L och C drar politiken mot mitten jämfört övriga partier som förväntas ingå regeringsunderlagen.

[forminator_poll id="2496"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen