VAL 2022: C och L intar två unika positioner

2021 05 09

Liberalerna och Centern har skakat om förutsättningarna rejält inför valet 2022 och ser nu ut att inta två unika positioner – en borgerlig vänster respektive en rödgrön höger.

Jämfört med valkampanjen 2018 ser det ut att bli ett helt annat upplägg när det gäller den mest centrala frågan – regeringsfrågan. M-KD-L-SD utgör högersidan och sannolikt kommer S-C-MP-V att utgöra den andra sidan. Det är inte ristat i sten då Centern även säger ja till att ingå i en regering med 3 av de 4 partierna på högersidan och inte heller V:s position är helt klarlagd.

Men i nuläget lutar det mot M-KD-L-SD mot S-C-MP-V med det tillägget att SD och V möjligen inte kommer att ingå i respektive regering utan istället kan bli aktiva samarbetspartier.

I fokus för den superintressanta regeringsfrågan har Centern och Liberalerna stått den senaste tiden och de båda partierna ser ut att inta två unika politiska positioner:

Liberalerna – borgerlig vänster 

Medan M, KD och SD är tydliga högerpartier så kan det inte ha undgått någon att Liberalerna ligger betydligt närmare mitten. Konstellationen kan göra det svårare för L att få genomslag för sin politik men å andra sidan kan L gynnas av sin unika position som högersidans vänsterparti. En slags borgerlig vänster.

✅ Liberalerna tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en högerregering med borgerlig ekonomisk politik men som i många sociala frågor ligger mer åt vänster och vill motverka SD-inflytande i liberala paradfrågor. Det är en unik position som skiljer partiet från M, KD och SD och kan attrahera bland annat moderata väljare som är tveksamma till SD.

Centern – rödgrön höger

Medan S, V och MP ligger till vänster på politikens skala så ligger Centern betydligt närmare mitten. Partiet har fått igenom väldigt mycket politik under den pågående mandatperioden och ligger kvar på ungefär samma nivå som valresultatet 2018 vilket var C:s bästa resultat på 30 år.

✅ Centern tycks bli ett parti som kan locka de som vill ha en regering som säger blankt nej till alla former av samarbete eller beroende av SD men som driver en borgerlig ekonomisk politik med skattesänkningar och företagarfokus. En slags rödgrön höger. Men särskilt röda är inte Centern, så en träffsäkrare benämning blir nog ett slags anti-SD-mittenparti med borgerlig ekonomisk politik. Det kan attrahera borgerliga väljare som inte bara är tveksamma till SD utan som säger helt nej till SD.

För att förenkla det hela kan man säga så här: 

🔸 En röst på Liberalerna är en röst på en Moderatledd regering med borgerlig ekonomisk politik men med så lite SD-inflytande som möjligt i liberala frågor.

🔸 En röst på Centern är en röst på en borgerlig ekonomisk politik men med noll SD-inflytande.

Det finns potentiellt sett breda väljargrupper som är negativt inställda till L:s och C:s unika positioner:

🔵 Väljare som vill ha ett konservativt högerstyre och som inte uppskattar att bli beroende av L.

🔴 Väljare som vill ha en vänsterregering och som inte vill ha tydliga inslag av Centerns borgerliga ekonomiska politik.

En klar slutsats är att både L och C drar politiken mot mitten jämfört övriga partier som förväntas ingå regeringsunderlagen.

[forminator_poll id="2496"]

8 jan 2026

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992. 

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

–  Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen