VAL 2022: Bolunds besked – då blockerar MP en ny regering

2022 08 10

Miljöpartiet kommer inte att släppa fram en regering som ökar utsläppen i Sverige.

Det säger partiets språkrör Per Bolund i Ekots partiledarutfrågning.

MP-ledaren vill dock inte gå in närmare på vad det innebär när det gäller olika politiska förslag.

– Vi har varit väldigt tydliga med att när vi sätter oss i regeringen så kommer vi inte att sitta i en regering som inte bedriver en tillräckligt aktiv miljöpolitik och som inte minskar utsläppen, säger han till SR.

Pressas om sänkt bensinskatt

Den 1 maj sänktes priset på bensin och diesel genom lägre skatt.

Dels genom en sänkning på fyrtio öre plus moms i enlighet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraternas reservation i höstbudgeten.

Energiskatten sänktes även tillfälligt med 1 krona och 5 öre plus moms som en del av regeringens åtgärdspaket.

Samtliga partier, med undantag för MP, röstade för högerns skattesänkning och regeringens åtgärdspaket.

När Per Bolund får frågan om han kan släppa fram en statsministerkandidat som vill göra det billigare med bensin och diesel, svarar han:

– Vi är såklart väldigt bekymrade över att sju av åtta partier ägnar sig åt att kapprusta för att sänka priset så mycket som möjligt på fossila bränslen och därmed öka Sveriges utsläpp ganska dramatiskt. Slutsumman vad gäller miljöpolitiken är att vi snabbt måste minska utsläppen. Det blir svårare om det blir billigare att använda fossila bränslen, ett steg i fel riktning. Men det vi kommer ställa krav på är att den totala klimatpolitiken leder till tillräckligt snabbt minskade utsläpp.

Kärnavfall och Socialdemokraterna

Per Bolund fick även svara på frågor om S-regeringens beslut att säga ja till slutförvar av utbränt kärnavfall.

Ett beslut som MP har kallat för ”ansvarslöst”.

Men MP kommer inte att försöka riva upp beslutet.

– Nu kommer SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) att vara tvungna att visa att ett sånt här förvar faktiskt är säkert. De har sagt att de kan räta ut frågetecken som fortfarande finns kvar. Det kommer vi såklart att granska oerhört noga. Vi kommer att ställa väldigt många frågor och krav till SKB, säger Per Bolund till SR.

Vill ingå i majoritetsregering

Per Bolund har tidigare framhävt att Miljöpartiet vill ingå i en rödgrön regering efter valet. Hans drömscenario är en majoritetsregering tillsammans med S, V och C.

– Det allra bästa vore om vi närmar oss en finsk regeringsbildning där man har ett brett parlamentariskt underlag i regeringen, sa Per Bolund i en intervju med nyhetsbyrån TT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen