VAL 2022: Annie Lööfs abortkänga till KD och SD

2022 06 27

Den svenska aborträtten kan vara hotad på sikt.

Det säger Annie Lööf (C) i en intervju med SvD.

Hon betonar att nuvarande lagstiftning är för svag och föreslår att rätten till abort skrivs in i Sveriges grundlag.

Samtidigt varnar Annie Lööf för att högsta domstolens beslut att häva aborträtten i USA kan ge abortmotståndare i Sverige blodad tand.

Pekar ut KD och SD

Annie Lööf pekar ut enskilda individer, men även rörelser inom två av Sveriges åtta riksdagspartier.

– Det finns enskilda individer som torgför detta, men vi ser också att det finns rörelser inom partier, både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, de senaste åren, säger hon till SvD.

Begränsa rätten till fri abort

C-ledaren pekar på att Sverigedemokraterna inför valet 2018 ville begränsa rätten till fri abort från 18 till 12 veckor.

Hon påpekar även att riksdagsledamöter från Kristdemokraterna har lyft motioner om bland annat så kallad ” samvetsfrihet för vårdpersonal”, vilket innebär att vårdpersonal ska ha rätt att nobba arbetsuppgifter som strider mot deras personliga värderingar och övertygelser. Därmed ska de ha rätt att vägra utföra aborter.

– Det om något hotar rätten till abort. Så det finns rörelser i partier som gör att jag tycker att det är riktigt och rätt att gå fram med ett grundlagsskydd för reproduktiv hälsa, säger Annie Lööf till tidningen.

Föreslår abortkontrakt

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch föreslår i sin tur ett ”kontrakt” för att försvara aborträtten i Sverige.

Hon kallade till pressträff på måndagen och presenterade sitt förslag.

– Jag har upprättat ett kontrakt, vi kan kalla det ett abortkontrakt, ett kontrakt med Sveriges kvinnor, som jag skrivit under här, sa Ebba Busch, enligt Aftonbladet.

KD-ledaren visade sedan upp kontraktet för den samlade presskåren och förklarade att det utrycker stöd för nuvarande lagstiftning i Sverige. Hon uppmanar samtliga riksdagspartier att underteckna kontraktet.

– Vi som skriver under detta dokument står bakom Sveriges abortlagstiftning och lovar att försvara den om den skulle komma under attack från krafter inom vårt land eller från den Europeiska unionen.

Aborträtten är inte hotad

På pressträffen konstaterade Ebba Busch att aborträtten inte är hotad i Sverige. Hon framhävde att samtliga riksdagspartier står bakom nuvarande lagstiftning.

Annie Lööf håller inte med.

– Vi ser att det finns ett starkt stöd från allmänheten för aborträtt, det är av den anledningen till att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har gjort positionsförändringar och nu står bakom svensk aborträtt. Men jag litar inte på att det håller över tid. Därför hoppas jag att det finns ett starkt stöd i Sveriges riksdag nu när vi gör en grundlagsöversyn att ta in aborträtt i grundlagen, säger hon till SvD.

Foto: Centerpartiet 

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen