VAL 2022: Annie Lööfs abortkänga till KD och SD

2022 06 27

Den svenska aborträtten kan vara hotad på sikt.

Det säger Annie Lööf (C) i en intervju med SvD.

Hon betonar att nuvarande lagstiftning är för svag och föreslår att rätten till abort skrivs in i Sveriges grundlag.

Samtidigt varnar Annie Lööf för att högsta domstolens beslut att häva aborträtten i USA kan ge abortmotståndare i Sverige blodad tand.

Pekar ut KD och SD

Annie Lööf pekar ut enskilda individer, men även rörelser inom två av Sveriges åtta riksdagspartier.

– Det finns enskilda individer som torgför detta, men vi ser också att det finns rörelser inom partier, både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, de senaste åren, säger hon till SvD.

Begränsa rätten till fri abort

C-ledaren pekar på att Sverigedemokraterna inför valet 2018 ville begränsa rätten till fri abort från 18 till 12 veckor.

Hon påpekar även att riksdagsledamöter från Kristdemokraterna har lyft motioner om bland annat så kallad ” samvetsfrihet för vårdpersonal”, vilket innebär att vårdpersonal ska ha rätt att nobba arbetsuppgifter som strider mot deras personliga värderingar och övertygelser. Därmed ska de ha rätt att vägra utföra aborter.

– Det om något hotar rätten till abort. Så det finns rörelser i partier som gör att jag tycker att det är riktigt och rätt att gå fram med ett grundlagsskydd för reproduktiv hälsa, säger Annie Lööf till tidningen.

Föreslår abortkontrakt

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch föreslår i sin tur ett ”kontrakt” för att försvara aborträtten i Sverige.

Hon kallade till pressträff på måndagen och presenterade sitt förslag.

– Jag har upprättat ett kontrakt, vi kan kalla det ett abortkontrakt, ett kontrakt med Sveriges kvinnor, som jag skrivit under här, sa Ebba Busch, enligt Aftonbladet.

KD-ledaren visade sedan upp kontraktet för den samlade presskåren och förklarade att det utrycker stöd för nuvarande lagstiftning i Sverige. Hon uppmanar samtliga riksdagspartier att underteckna kontraktet.

– Vi som skriver under detta dokument står bakom Sveriges abortlagstiftning och lovar att försvara den om den skulle komma under attack från krafter inom vårt land eller från den Europeiska unionen.

Aborträtten är inte hotad

På pressträffen konstaterade Ebba Busch att aborträtten inte är hotad i Sverige. Hon framhävde att samtliga riksdagspartier står bakom nuvarande lagstiftning.

Annie Lööf håller inte med.

– Vi ser att det finns ett starkt stöd från allmänheten för aborträtt, det är av den anledningen till att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har gjort positionsförändringar och nu står bakom svensk aborträtt. Men jag litar inte på att det håller över tid. Därför hoppas jag att det finns ett starkt stöd i Sveriges riksdag nu när vi gör en grundlagsöversyn att ta in aborträtt i grundlagen, säger hon till SvD.

Foto: Centerpartiet 

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen