VAL 2022: Annie Lööf höjer insatsen

2022 08 05

Centerpartiet kommer inte att samarbeta med en regering som höjer skatt på jobb, sparande och boende.

I ett tal på partiets valkonvent framförde Annie Lööf (C) partiets ståndpunkter.

– Centerpartiet kommer inte acceptera högre skatter på arbete, sparande och boende nästa mandatperiod. Oavsett om det handlar om beredskapsskatt, eller andra ogenomtänkta vänsteridéer. Vår väg är en annan, sa C-ledaren.

Hon betonade att Centern istället vill se sänkta skatter för både låg-, medelinkomsttagare och pensionärer.

Centerns krav kan äventyra samarbetet med Socialdemokraterna.

Har föreslagit beredskapsskatt

Finansminister Mikael Damberg (S) har tidigare föreslagit att Sverige ska införa en särskild beredskapsskatt för att finansiera stora satsningar på försvaret.

– Jag tycker också man kan diskutera om man ska ha beredskapsskatt för dem med de absolut högsta inkomsterna, så att försvarsutbyggnaden inte tränger ut de satsningar vi måste göra på äldreomsorgen, skolan och välfärden, sa ministern i en intervju med SR Ekot.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har öppnat för att ”införa någon form av bredskapsskatt” för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster. Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning, kommenterade Hultqvist.

Två uttalanden som inte klingar väl med Centerledarens samarbetskrav.

Centerpartiets valmanifest

I samband med Annie Lööfs tal presenterade Centerpartiet sitt valmanifest.

Nedan följer Centerns viktigaste prioriteringar inför valet:

Sverige behöver ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt. För att övervinna klimathotet måste vi ta vara på teknikens möjligheter och företagens innovationskraft.
Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd. Alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod. Det är dags att frigöra landsbygdens enorma potential.
Vi ska bygga ett jämställt Sverige med möjligheter och rättvisa för alla. Vi ska stärka kvinnors trygghet och egenmakt. Förebyggande åtgärder mot mäns våld mot kvinnor ska genomsyra hela samhället och män som slår ska inte komma undan.
Småföretagen är motorer för jobb, integration och möjligheter. Vi ska skapa bättre förutsättningar för dem att lyckas, med lägre skatt, mindre regelkrångel och en starkare arbetslinje.
Sveriges och hushållens ekonomi måste stärkas, idag och långsiktigt. Vi ska sänka det totala skattetrycket och skapa stabilitet i statsfinanserna genom att hushålla med skattebetalarnas pengar.
Vi ska bygga en vård och omsorg som sätter människan i centrum. Den ska bedrivas närmare den som behöver hjälp och med bättre arbetsvillkor för medarbetarna. Så kortar vi köerna och stärker likvärdigheten i hela landet.
Den liberala demokratin får aldrig tas för given. Den ska vårdas, värnas och vidareutvecklas – idag och för kommande generationer.
Vi ska stärka samhällskontraktet för ett tryggare och starkare Sverige, från landets gränser till ditt kvarter. Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.
Centerpartiet söker samarbete för en politik som är tydligt förankrad i mitten. Vi står för grön, liberal politik och för att bryta den splittring och polarisering som riskerar att förlama Sveriges politiska handlingskraft. Sverige behöver vare sig främlingsfientlig högernationalism eller socialistisk vänsterpolitik.

Foto: Centerpartier resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det.

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen