Vädret i augusti går mot trenden

2023 08 02

Stekande solsken och varma temperaturer – det är inte ovanligt när augusti månad inleds.

Men när SMHI i dag onsdag – den 2 augusti – presenterar vädret för de kommande dagarna så ser augustivädret väldigt annorlunda ut.

I dag och i morgon torsdag

25 plusgrader och en värmande sol är långt borta.

I stället kommer SMHI med följande besked för de kommande dagarna.

– Regn och skurar dominerar vädret idag tack vare ett lågtryck som sakta rör sig upp över landet, uppger meteorolog Niklas Einevik vid SMHI.

– I söder sprider sig regnet över Götaland, Svealand och sydligaste Norrland och lokalt kan det vara lite kraftigare skurar, är beskedet för torsdagen.

Resten av veckan

Även för resten av veckan ser det ostadigt ut.

– Lågtrycket och regnskurar breder ut sig över landet under fredagen.

– På lördag ser väl skurarna ut att ligga kvar över främst delar av Svealand, i övrigt i landet ändå en del sol som det ser ut.

– Under söndag skurar främst över norra halvan av landet, uppger SMHI.

Och även i början av nästa vecka är det dystra prognoser för den som längtar efter sommarväder.

– Omfattande lågtryck ser ut att passera, är SMHI:s besked.

Så blir temperaturen

Så här väntas temperaturen bli i fem olika städer i Sverige vad gäller den väntade högsta respektive lägsta temperaturen varje dygn.

Uppgifterna gäller hela denna vecka och nästa vecka ända fram till fredagen 11 augusti.

- Luleå får max 20 grader och som lägst 13 grader.

- Östersund max 19 grader och som lägst 11 grader.

- Stockholm max 21 grader och som lägst 13 grader.

- Göteborg max 20 grader och som lägst 13 grader.

- Malmö max 22 grader och som lägst 13 grader.

Hoppet lever

Det väntas med andra ord bli ett mycket likvärdigt väder i landet med max 22 grader på alla fem orter som väntad temperatur enligt SMHI:s 10-dagarsprognos.

Meteorologen Pall Agust Thorarinsson är samtidigt optimistisk när det gäller den senare delen av månaden.

– Det finns fortfarande hopp för resten av augusti.

Det säger han till Expressen

– För att vi skulle kunna få sommar, högtryck med sol och då kommer värmen.

Foto: P. Carlberg

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen