Vädjar till västvärlden: Ni måste stoppa en invasion

2023 12 15

Rädslan för en allt aggressivare stormakt sprider sig i Sydostasien.

– Se inte åt andra hållet.

Det är den skarpa uppmaningen till USA och Europa från den taiwanesiska toppdiplomaten Alexander Tah-ray Yui, rapporterar Politico.

Han varnar för en västlig passivitet vid händelse av att Kina gör verklighet av de senaste årens hot och invaderar den självstyrande ön.

– Det bästa försvaret, den bästa hjälpen som ni kan ge Taiwan, är att aktivt och öppet uttrycka er oro och inte acceptera kinesisk aggression mot Taiwan, säger Yui till den amerikanska tidningen.

"Förbereder sig seriöst"

Enligt diplomaten har krigshetsen från Kina, som betraktar Taiwan som en del av sitt territorium, bara ökat.

Taiwan gör sig nu redo att bekämpa en invasion.

– Kina förbereder sig mycket seriöst för att ha förmågan att invadera Taiwan, säger Alexander Tah-ray Yui.

Det är också anledningen till att Taiwan ökar sin egen försvarsförmåga.

– För att konfrontera eventuella aggressioner i framtiden, säger Yui.

Jämför med Ryssland och Ukraina

Den taiwanesiska diplomaten, som är verksam i USA, jämför spänningarna med situationen inför Rysslands invasion av Ukraina.

Även då kom hotet från ett mycket större land – vilket fick Ukraina att stärka sitt försvar betydligt.

– Så hoten finns där, och vi vill bevara vårt sätt att leva. Vi vill bevara friheterna och vi kommer att försvara dem, säger han Yui.

Försöker påverka valet

I januari sker någonting mycket viktigt i Taiwan då befolkningen ska välja en ny president på ön. 

Taiwanesiska tjänstemän har återkommande varnat för att Kina kan komma att försöka påverka valresultatet.

– De kommer att försöka utföra maximala påtryckningar så att den nya presidenten kommer att ge efter för de kinesiska kraven, så att han i sitt tal den 20 maj kommer att inkludera försonande innehåll gentemot Kinas krav, säger Yui.

Nuvarande president i Taiwan är Tsai Ing-wen. Hennes besök i USA det senaste året och de stärkta relationerna med Vita huset har inte varit populära i Kina.

Tsai Ing-wen får dock inte ställa upp igen efter att redan ha suttit två mandatperioder.

Foto: C. Pundej

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen