Vädjar till Ulf Kristersson – börjar likna Nazityskland

2024 03 03

Krönikören David Lagercrantz drar paralleller mellan Ryssland och Nazityskland.

Ryssland gör fortsatta framsteg på slagfältet och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjar om utökat västerländskt stöd.

En som menar att Sverige bör göra mycket mer i stödet är krönikören och författaren David Lagercrantz.

Han menar att Sverige måste öka stödet till Ukraina för att inte låta Ryssland vinna kriget, och drar paralleller med Nazityskland.

Det framhåller han i en krönika i Expressen.

“Brutaliteten ökar”

Lagercrantz liknar situationen vid den som var under 1930-talet, och framhåller att “Putin är vår tids Hitler”.

Därtill menar han att stödet till Ukraina är vår tids stora ödesfråga, och att mer måste göras för att stötta Ukrainas kamp mot de ryska styrkorna.

– Det var nazismen och inget annat som hotade oss på allvar, och jag kan inte se att situationen är så oerhört mycket mer annorlunda i dag, skriver han.

Ett existentiellt hot

Vidare framhåller Lagercrantz att Sverige kämpar med flera inhemska problem, men att det pågående kriget är någonting helt annat.

– Det är ett existentiellt hot mot hela vårt sätt att leva, och vi närmar oss en perfekt storm, en situation när så många oroande faktorer sammanfaller att det tycktes mig som ett brott att inte agera mer kraftfullt.

Vädjar till väst

I helgen har Ryssland riktat fortsatta attacker mot bland annat Odessa.

Åtta personer dog i drönarattacken mot staden, däribland en bebis och ett 3-årigt barn.

– Ryssland fortsätter att föra krig mot civila, uttrycker Volodymyr Zelenskyj enligt BBC.

“Vi behöver mer”

Zelenskyj har tagit till sociala medier för att understryka att man är i stort behov av mer militärt stöd.

– Vi behöver mer luftvärn från våra partners. Vi måste stärka det ukrainska luftförsvaret för att ge vårt folk mer skydd mot rysk terror. Fler luftvärnssystem och fler missiler för luftvärnssystem räddar liv, menar han.

Ryssland har sedan starten av kriget skickat tusentals iransk-producerade drönare mot mål i Ukraina.

Läs David Lagercrantz text här.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen