I Sverige närmar sig de ljusare och varmare månaderna.

Och i takt med att solen värmer mer och mer på jordklotets norra delar, kommer rapporterar om att vädret snart kan ta en plötslig vändning.

– I år varnar forskare för att en särskilt kraftfull version av ett av jordens mest ökända klimatfenomen, El Niño, dramatiskt kan förändra vädrets mönster, rapporterar Independent.

80 procent risk

Flera väderkännare och klimatforskare delar uppfattningen.

– Alla tecken pekar alltmer på en betydande, om inte till och med en mycket stark, El Niño, uppger klimatforskaren Daniel Swain i ett inlägg på X, rapporterar tidningen.

Meteorologen Ben Noll från Washington Post delar bilden, och bedömer att sannolikheten för en ”super-El Niño” i sommar är 22 procent. För en stark variant är sannolikheten 80 procent.

– Torka, översvämningar, värmeböljor och orkaner är alla sannolika, varnar han i inlägg på X.

LÄS OCKSÅ: Jättegruva öppnar i Sverige

Värmer hela planeten

Väderfenomenet El Niño är förenklat en period då Stilla havets östra vatten värms upp ovanligt mycket, vilket får en kraftigt värmande effekt på hela jorden.

I stort sett alla mätningar indikerar på att fenomenet kommer slå till i sommar, rapporterar Illustrerad vetenskap, med hänvisning till den amerikanska myndigheten NOAA.

Enligt myndigheten är sannolikheten 62 procent att det slår till redan i början av sommaren, och sedan förväntas styrkan öka framåt vintern.

Kan bli rekord

Årets El Niño kan leda till väderrekord, menar klimatforskaren Tore Furevik vid det norska miljöinstitutet Nansensenteret.

– Det finns goda skäl att tro att vi kommer att se nya värmerekord kanske redan i år och högst sannolikt 2027, säger han till Illustrerad Vetenskap.

– Situationen är mycket lik den i början av 2023, vilket ledde till rekordhöga temperaturer. Men skillnaden i år har en ännu högre utgångspunkt.

Den ovanligt starka versionen av El Niño återkommer med ett intervall på omkring tio till 15 år, enligt NOAA.

LÄS MER: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen