Beskeden om vapenvila tycks gå kors och tvärs med varandra.

Under gårdagen gick USA:s president Donald Trump ut och berömde den ryska ledaren Vladimir Putin för att han “höll sitt ord” om en veckolång paus i attackerna mot den ukrainska huvudstaden.

Då hade Ryssland fem dagar pausbeskedet genomfört ett av de mest massiva anfallen mot Kyiv sedan kriget inleddes.

Nu rasar Ukraina mot Trumps senaste uttalande. Tidningen Kyiv Independent skriver att huvudstaden utbrister ett kollektivt “vad i helvete?” efter presidentens kommentar om Putin.

– Jag tror att detta antingen är ett hån mot vår olycka, en bristande förståelse för situationen eller önsketänkande, säger Volodymyr Ariev från ukrainska oppositionspartiet Europeisk solidaritet, till samma tidning.

"Seger för Putin"

Hela historien är förvirrande, konstaterar Kyiv Independent,

När Trump, i ett överraskande besked, i torsdags uppgav att Putin hade lovat att inte attackera ukrainska städer på en vecka på grund av monsterkylan i Ukraina fanns inga detaljer i utspelet.

Kreml påstod kort därefter att “vapenvilan” bara skulle vara till och med söndag samma vecka.

– Han höll sitt ord om det. En vecka är mycket, vi tar vad som helst, sade Trump efter Rysslands kraftiga attack natten till tisdag.

Inna Sovsum från ukrainska Holospartiet förstår ingenting.

– Detta är helt klart en seger för Putin. Han kan hävda att Ryssland har visat “god vilja” samtidigt som de fortsätter att dra ut på förhandlingsprocessen, säger hon till den ukrainska tidningen.

LÄS MER: Putin anklagas för brutal plan – ”väntat till rätt tidpunkt”

Tolv gruvarbetare dödades

Det är bristen på erkännande från USA:s sida som får frustrationen att växa i Ukraina, skriver Kyiv Independent. Under samma period genomförde Ryssland flera dödliga attacker. Bland annat attackerades en buss i Dnipropetrovsk av en drönare och dödade tolv gruvarbetare i söndags. 

– Vad är det här för slags vapenvila, även om man ser det rent formellt? Jag ser ingen seriös överenskommelse. Beskjutningen och bombningarna fortsatte, säger Oleksandr Merezhko, ordförande för ukrainska parlamentets utrikesutskott.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen