V: Folkomröstning om vinstdrivande skolor

2022 02 14

I en undersökning från Sifo framgår det att majoriteten av Sveriges befolkning vill begränsa vinsterna inom skolan.

Därför vill Vänsterpartiet att folket ska bestämma om vinstdrivande bolag inom svensk skola ska tillåtas.

Folket vill begränsa vinster i skolan

Vänsterpartiet menar att man bör anordna en folkomröstning om vinster i skolan eftersom majoriteten av Sveriges befolkningen är emot vinsterna. Omröstningen bör äga rum i samband med riksdagsvalet i höst.

– 80 procent av befolkningen tycker att vi ska begränsa vinster i skolan – och bland lärarna är siffran 97 procent. Men partierna klara inte av att lösa det, då hamnar människor som gisslan i just den här frågan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

En majoritet krävs

För att folkomröstningen ska bli verklighet krävs det att majoriteten av riksdagspartierna ställer sig bakom förslaget. V hoppas att partierna som inte är emot vinster i skolan ska inse att detta är en viktig fråga för svenska folket och att det därför är aktuellt med en folkomröstning.

– Oavsett vad vi tycker i sakfrågan hoppas och tror jag att vi skulle kunna komma överens om att det här är en så stor fråga att svenska folket måste få ta ställning till den, säger Nooshi Dadgostar (V) till DN.

Regeringens förslag

Regeringen lade nyligen fram ett förslag som gick ut på att höja skolpengen till kommunala skolor, samtidigt som man begränsade möjligheterna till vinstutdelning inom skolan. Vänsterpartiet menar att ovan nämnda förslag inte är tillräckligt, man behöver kraftigare åtgärder.

Högerkritiken

Både Moderaterna och Liberalerna är kritiska till regeringens förslag. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Lars Hjälmered meddelar i en skriftlig kommentar att regeringens förslag inte åtgärdar de stora problemen som finns i svensk skola.

– Det är otroligt svårt att kommentera regeringens förslag eftersom de inte presenterar några detaljer över huvud taget, när Magdalena Andersson sedan får följdfrågor så står hon svarslös, säger Hjälmered (M).

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är också kritik till regeringens förslag.

– Vi kommer aldrig att medverka till förslag som innebär att man sänker skolpeng för en elev som väljer en friskola, sa Nyamko Sabuni (L) till Aftonbladet.

Foto: Anna Tärnhuvud

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen