UTRIKES: Stora folksamlingar bildas – “fyra år av terror”

2023 01 01

I oktober förlorade Jair Bolsonaro det brasilianska presidentvalet och Lula da Silva svärs under söndagen in som landets nya president.

Tiotusentals brasilianare samlas nu på gatorna i huvudstaden Brasilia för att fira det nya ledarskapet, rapporterar The Guardian.

– Vi har varit med om fyra år av terror och nu känner vi oss fria. Vi känner en ofattbar lättnad, säger en deltagare vid folksamlingen.

Jair Bolsonaro var Brasiliens president mellan åren 2019 och 2023.

Stor kritik

Den avgående Bolsonaro har kritiserats på grund av sitt förhållningssätt till såväl covid-19 som skogsskövlingen i Amazonen.

Covid tog ett fast grepp om Brasilien och nästan 700 000 människor dog i landet.

Olaglig aktivitet i branscher såsom skogsavverkning och gruvbrytning fick momentum under Bolsonaros ledarskap, uppger CNN.

Små marginaler

Under valet som tog plats i oktober stod det klart att Lula da Silva åter skulle ta över landets presidentskap.

Det var dock inte med stora marginaler som skiftet skedde, Bolsonaro förlorade valet med omkring 2 miljoner röster.

Brasiliens befolkning består av nästan 220 miljoner människor.

“Blir inte enkelt”

Lula da Silva har gått till val på bekämpa brottsligheterna i Amazonen och har utnämnt det första ministeriet för landets ursprungsbefolkning.

Många människor har tagit sig till gatorna i Brasilien för att fira da Silvas presidentskap men den nye presidenten har utmaningar framför sig.

– Jag vet att det inte kommer bli enkelt för Lula att återuppbygga allt det som Bolsonarismen har förstört. Men jag känner mig hoppfull, säger antropologen Diogo Virgilio.

Flydde till USA

Jair Bolsonaro har bestämt sig för att bojkotta da Silvas installationsceremoni och har istället satt kurs mot USA.

– Brasilien kommer inte att upphöra den 1 januari, det kan ni vara säkra på. Idag har vi stora mängder människor som vet mycket om politiken. De förstår att de är i riskzonen, säger den avgående Bolsonaro om skiftet.

Foto: R Nogueira

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen