19 jan 2026

KÄLLOR: Så svarar väst om Putin använder kärnvapen

2022 10 25

Vladimir Putin har upprepade gånger hotat med att använda kärnvapen efter Rysslands invasion av Ukraina.

I samband med att diktatorn gav ut sin order om en delvis mobilisering i Ryssland utfärdade han ett nytt kärnvapenhot.

– Vårt land har också en rad massförstörelsevapen, inom vissa områden mer avancerade än de som finns i Natoländer. Om vårt lands territoriella integritet hotas kommer vi utan att tveka använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk, sa Putin och tillade:

– Det här är ingen bluff.

Förbereder sig

Enligt uppgifter till Financial Times har flera västerländska huvudstäder tagit fram beredskapsplaner för ett scenario där Putin använder kärnvapen mot Ukraina.

– Det är en fråga vi bör ta på allvar, sa USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan till CBS på söndagen.

USA och dess allierade har även upprepade gånger varnat Kreml för att användning av kärnvapen kommer få omfattande konsekvenser, enligt fem västerländska tjänstemän som Financial Times pratat med.

Tjänstemännen bedömer att Putins hot sannolikt inte kommer att förverkligas.  Samtidigt har beredskapen höjts. Väst är beredda om Putins hot blir verklighet. 

– Om han trodde att hotet skulle skrämma Ukraina till att ge upp eller avstå 20 procent av dess territorium, eller skrämma resten av oss från att hjälpa Ukraina, så har det motsatta hänt, säger en källa till tidningen. 

Så svarar väst

Enligt två av tjänstemännen kommer en kärnvapenattack mot Ukraina inte att resultera i att västvärlden svarar med samma medel.

I första hand beräknas väst svara med konventionell krigsföring. Det skulle innebära att Nato överger sin ”röda linje” och blir direkt involverade i kriget.  

Tjänstemännen tillägger att Washington upprepade gånger kontaktat Moskva och klargjort för vilka svar varje användning av kärnvapen kommer att leda till.

– Hot om vedergällning förblir det bästa avskräckningsmedlet, säger en av tjänstemännen till Financial Times. 

Kan inte vinna

I en intervju  med Reuters kommenterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg den ryska diktatorns senaste kärnvapenhot. Natochefen konstaterar att det inte har skett någon förändring i utplaceringen av ryska kärnvapenstyrkor. 

– Det viktigaste är att förhindra att det händer, och det är anledningen till att vi har varit så tydliga i vår kommunikation med Ryssland om de aldrig tidigare skådade konsekvenserna och det faktum att Ryssland aldrig kan vinna ett kärnvapenkrig, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen