UTRIKES: River gigantisk sovjetstaty – trots stora protester

2022 08 26

Lettland har rivit ett gigantiskt monument från sovjettiden.

Det 79 meter höga monumentet avlägsnades från sin plats i huvudstaden Riga – trots stora protester från landets etniska ryska minoritet, rapporterar Reuters.

Stora maskiner användes för att riva den kontroversiella skapelsen.

Samtliga monument ska bort 

Beslutet togs som en följd av ett beslut i landets parlament.

Det lettiska parlamentet har bestämt att samtliga monument och statyer från sovjettiden ska avlägsnas.

Lettland är liksom de baltiska staterna Estland och Litauen medlem i  Nato och EU och har visat starkt stöd för Ukraina under Rysslands invasion.  

Nostalgiskt minnesmärke

Lettlands etniska ryska samfund – som utgör 30 procent av befolkningen – har protesterat kraftigt mot avlägsnandet av monumentet, uppger Reuters.

Monumentet byggdes 1985 och är en hyllning till de sovjetiska soldaterna som befriade Riga och Lettland från de tyska trupperna i andra världskrigets slutskede.  

Minnesmärket består av en central obelisk som omges av statyer föreställandes soldater och en kvinna.

Stor samling varje år

Monumentet har blivit en speciell plats för den ryska delen av befolkningen.

Varje år samlades tusentals etniska ryssar vid monumentet den 9 maj för att fira segern över Nazityskland 1945.

De flesta letter ser dock detta datum som början på den sovjetiska ockupationen, som varade fram till 1991.

En grupp aktivister försökte riva monumentet med dynamit 1997 men sprängämnena detonerade oväntat och dödade två personer.

Foto: K. Upmanis resp S. Harvey

Text: Redaktionen


JUST NU: Estland slår till mot 80 000 ryssar

2025 10 19

Estland tar ett krafttag mot ryska medborgare i landet.

Idag går Estland till lokalval.

Och för första gången sedan självständigheten från Sovjetunionen tillåts inte ryska medborgare att rösta i estniska val.

– Många ryskspråkiga i Estland är fortfarande statslösa eller har ryska pass. I Estland är över 80 000 personer ryska medborgare, uppger Kyiv Independent.

På grund av invasionen

Rösträtten för de ryska medborgarna i landet har dragits in på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Ryssland har trappat upp antalet hybridangrepp mot de baltiska staterna sedan krigets start.

– Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har vi sett en betydande intensifiering av rysk påverkansaktivitet i Estland, säger Joosep Kaasik vid Estlands inrikesministerium, till Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Fartyg ska bordas – tung smäll för Ryssland

Riktar sig mot rysktalande

Den rysktalande befolkningen utgör en svag punkt som är lättare att påverka med den ryska propagandan.

Ryska är modersmål för ungefär en fjärdedel av befolkningen i Estland.

– Ryssland försöker ihärdigt påverka Estlands rysktalande befolkning, säger den estniske forskaren Igor Gretskiy, till Kyiv Independent.

– För detta ändamål använder Ryssland praktiskt taget varje område av mänsklig aktivitet som vapen: språk, kultur, sport och så vidare.

Estland och Lettland agerar

Också Lettland är hårt drabbat av ryska påverkanskampanjer mot rysktalande medborgare.

I Lettland bor ungefär 40 000 ryska medborgare.

De båda länderna agerar på flera sätt för att minska inflytandet från Ryssland.

– I ett försök att begränsa Moskvas inflytande fasar Lettland och Estland ut det ryska språket i utbildningen, skärper invandringsreglerna och riktar in sig på organisationer med kopplingar till Ryssland, uppger Kyiv Independent.

De båda länderna hänvisar till säkerhetsskäl och ett behov av att integrera den rysktalande minoriteten bättre i samhället, som bakgrund till åtgärderna.

Den stora etniskt ryska befolkningen i de baltiska staterna är främst ett resultat av tvångsförflyttningar, invandring och förryskningspolitik som genomfördes under Sovjettiden.

LÄS OCKSÅ: "Det här är riktigt dåliga nyheter för Zelenskyj"

Text: Redaktionen


19okt2025

Norrmän vallfärdar – köper svensk produkt för miljarder

2025 10 19

Mängder av norrmän åker till Sverige för att köpa en produkt som är olaglig i det egna landet.

Till gränshandeln på den svenska sidan av Svinesundsbron vallfärdar norska medborgare.

Anledningen är det tobaksfria snuset som är olagligt i Norge.

Men det hindrar inte norrmännen som handlar snus för hundratals miljoner på den svenska sidan.

Olagligt att importera

Det tobaksfria snuset är olagligt att sälja i Norge men det är också olagligt att importera.

Men det verkar inte stoppa norrmännen.

En av butikerna vid gränshandel, som säljer det vita tobaksfria snuset, är Tobaksvagnen.

- Försäljningen av snus ökar hela tiden. Både vanligt snus, och det vita, säger vd Henric Axelsson, till norska Dagbladet.

LÄS OCKSÅ: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Över 5 miljarder

Norrmännen handlade totalt för 5,4 miljarder norska kronor i Sverige under årets första sex månader.

Under årets andra kvartal köpte norrmännen snus för 194 miljoner norska kronor i Sverige.

Cigaretter och övrig tobak såldes för 142 miljoner norska kronor.

Innehåller nikotin

Anledningen till det norska förbudet är att det tobaksfria snuset är för nytt.

I Norge är alla nya tobaksprodukter som lanserats efter 2014 förbjudna att säljas eller importeras till landet.

- Tobaksfritt snus innehåller fortfarande nikotin, men de har tagit bort tobaken, säger Henric Axelsson, till tidningen.

Tillsätter tobak

För att norrmännen ska få föra in det tobaksfria snuset i landet har många börjat med ett nytt knep, nämligen att själva tillsätta tobak efter att det har köpt det.

- Så vad gör norrmännen då? De tillsätter 0,001 gram tobak, Så då blir det en laglig produkt, säger Henric Axelsson.

– Det är bara för syns skull, för att det ska bli en laglig produkt. Men det är exakt samma sak.

Lagligt i Sverige

I Sverige är det populära snuset, som heter Velo, lagligt.

I Norge säljs en liknande produkt under namnet Epok men det har en liten mängd tobak tillsatt för att vara lagligt.

Det riktar sig främst till barn och unga

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen