UTRIKES: Putin är tillbaka på världsscenen

2022 06 23

I dag inleds det virtuella BRICS-toppmötet i Peking.

Deltar gör Kinas president Xi Jinping, Brasiliens president Jair Bolsonaro, Indiens premiärminister Narendra Modi, Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och Rysslands Vladimir Putin.

Det är första gången som den ryska diktatorn deltar i ett forum med ledarna för några av världens största ekonomier sedan han startade sitt anfallskrig mot Ukraina.

Stor seger för Putin

För Moskvas ledare blir mötet en stor seger.

– Det är en signal som visar att Ryssland, som drabbats hårt av sanktioner från väst, inte står ensamt, rapporterar CNN.

Samtliga länder som ingår i BRICS-gruppen har vägrat att fördöma Rysslands krig i Ukraina, även om stödet till Moskvas anfallskrig har varierat.

Avviker från västvärlden

Gruppens beslut att involvera Putin mitt under pågående krig är en tydlig signal.

Det tyder på att BRICS-ländernas syn på den rådande världsordningen distanserar sig ytterligare från västvärldens.

Inte minst gällande kriget i Ukraina.

– Vi pratar om några mycket stora ekonomier vars ledare är villiga att synas med Putin, även om det bara är på en virtuell plattform, säger Sushant Singh, vid Center for Policy Research (CPR) i New Delhi, till CNN och tillägger:

– Det faktum att Putin är välkommen är ett stort plus för honom. Han betraktas inte som paria, han trycks inte ut – istället välkomnas han tillbaka till ett evenemang som har ägt rum i flera år.

Årets upplaga av BRICS-ländernas toppmöte är det fjortonde i rad sedan uppstarten 2009.

Kina har stor makt

Störst av alla är Kina.

Stormakten kommer troligtvis att hålla i taktpinnen.

– BRICS-länderna bör stärka det politiskt ömsesidiga förtroendet och säkerhetssamarbetet, samverka i stora internationella och regionala frågor, tillgodose varandras kärnintressen, och motsätta sig hegemonism och maktpolitik, sade Kinas president Xi Jinping i ett tal till gruppens utrikesministrar förra månaden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen