UTRIKES: Presidenten i Sri Lanka vädjar om hjälp från Putin

2022 07 06

Sri Lanka har slut på pengar. Landet är bankrutt, uppger premiärminister Ranil Wickremesinghe.

Miljoner människor har svårt att få pengar till mat, läkemedel och bränsle, rapporterar CNN.

– Vi deltar nu i förhandlingarna som ett bankrutt land, säger premiärministern när han vädjade till Internationella valutafonden för att få Sri Lanka på fötter igen.

Vänder sig till Putin

Men Sri Lankas ledare har även sökt hjälp på andra håll, den här gången via landets president Gotabaya Rajapaksa.

Nämligen till den brutala diktatorn i Moskva, Vladimir Putin. Det rapporterar The Guardian.

Tackade diktatorn

Handen sträcks ut mot Kreml med avsikt att få Putin att importera bränsle till Sri Lanka.

Rajapaksa lät själv meddela att han hade att haft ett “produktivt” telefonsamtal med Putin där han tackade diktatorn för stödet från den ryska regeringen.

– Jag begärde ett erbjudande om kreditstöd för att importera bränsle, för att besegra de nuvarande [ekonomiska] utmaningarna, framhåller Sri Lankas president på Twitter.

Talade om vänskapen

Vidare twittrade Rajapaksa om en “ödmjuk begäran” och den goda relationen med Putin.

– Vi enades enhälligt om att stärkande bilaterala förbindelser inom sektorer som turism, handel och kultur var avgörande för att stärka vänskapen mellan våra två nationer.

Kolossal ekonomisk kris

Till skillnad från Sri Lanka har västländerna i stor utsträckning stoppat import av energi från Ryssland, med anledning av den blodiga invasionen av Ukraina. 

Krisen i Sri Lanka är kolossalt djup och landets regering har varit tvungen att stänga skolor och bett människor att jobba hemifrån för att minska konsumtionen i landet, rapporterar Aljazeera.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Panik i Moskva – sätter upp vägspärrar

2025 07 11

Kriget i Ukraina märks av på flera sätt även i Ryssland.

De senaste dagarna har ryska myndigheter vidtagit akuta åtgärder i Moskvaregionen.

Man har bland annat upprättat vägspärrar och utfört masskontroller.

Utför masskontroller

Rysk polis har börjat utföra masskontroller av framför allt lastbilar, rapporterar Moscow Times.

Det handlar framför allt om lastbilar som är på väg in i Moskvaregionen.

– Moskva inledde masskontroller av lastbilar på grund av hotet om en upprepning av den ukrainska "Operation Spindelnät", uppger tidningen.

Mängder av lastbilar uppges ha stoppats i vägspärrarna. Chaufförernas dokument kontrolleras och lastutrymmen genomsöks, på jakt efter gömda drönare, enligt uppgifter från telegramkanalen Baza.

Masskontrollerna har utförts de senaste dagarna, och extra poliser har tagits in för detta och placerats ut vid ryska motorvägar.

Trots 30-gradig värme har poliser och annan säkerhetspersonal förbjudits att vara i tjänst utan skottsäkra västar, uppger tidningen.

Fruktar stor attack

De akuta åtgärderna visar att det finns en närmast panikartad rädsla för att Ukraina ska lyckas med fler attacker mot Ryssland, liknande den som kallades för ”Operation Spindelnät”.

I denna specialoperation använde man just lastbilar för att smuggla in drönare i Ryssland.

Ryska flygbaser attackerades och ett stort antal mycket dyrbara ryska stridsplan uppges ha förstörts i attacken.

Uppgifter till Washington Post gör också gällande att Ukraina fortsätter att utveckla ”komplexa operationer” där man vill attackera Ryssland på ryskt territorium.

Uppenbarligen finns det en rädsla för attacker mot Moskvaregionen. Det finns också uppgifter om att SBU planerar en operation mot den ryska Stillahavsflottan, enligt tidningen.

Nu gör Putinregimen allt som står i dess makt för att förhindra nya ukrainska attacker, inte minst för att sådana attacker kan skada regimens anseende på hemmaplan.

Det ryska folket märker redan av kriget på flera sätt. Förutom att Ukraina ibland utför attacker på rysk mark, har kriget bland annat orsakat stora problem för den ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office resp Jack Regan Flickr

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av BNP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen