UTRIKES: Premiärminister larmar om invasion – har ringt Putin

2022 09 13

Väpnade strider har brutit ut mellan Armenien och Azerbajdzjan under natten till tisdagen.

Det rapporterar The Guardian med hänvisning till rysk media.

Striderna sker i bakgrund av att en flera decennier lång konflikt om det omtvistade territoriet Nagorno-Karabach åter har blossat upp.

Bekräftar offer

Azerbajdzjan har haft kontroll över området sedan 2020 men har nu bekräftat att offer skördats i styrkorna.

Det finns än så länge inga motsvarande uttalanden om offer i Armeniens militär, men landet bekräftar att strider pågår.

Vädjar till Putin

Armeniens regering har i ett uttalande sagt att man åberopar ett samarbetsavtal med Ryssland.

Man vädjar också till FN:s säkerhetsråd, rapporterar ryska Interfax.

Landets premiärminister Nikol Pashinyan har redan ringt Rysslands diktator Vladimir Putin för att diskutera den eskalerade konflikten.

Talat med Macron och Blinken

Han har även talat med Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s utrikesminister Antony Blinken, varav båda två uppmanat till ett omedelbart slut på striderna.

– President Macron ansåg att ytterligare upptrappning av spänningen var oacceptabel och betonade behovet av att trappa ned situationen, säger Pashinyan i ett pressmeddelande.

Skyller på varandra

De två länderna skyller på varandra, skriver The Guardian.

Enligt Azerbajdzjans försvarsministerium har armeniska styrkor flyttat in vapen på deras sida av gränsen.

– Flera positioner, skyddsrum och förstärkta punkter av Azerbajdzjans väpnade styrkor kom under intensiv beskjutning från vapen av olika kaliber, inklusive granatkastare, av enheter i den armeniska armén, framhåller ministeriet i ett uttalande.

Blandar in Erdoğanregimen

Landets utrikesminister Jeyhun Bayramov har även suttit i telefon med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu.

– Informerade om de senaste storskaliga militära provokationerna av Armenien, framhåller Bayramov på Twitter.

Armenien: Vi är invaderade

Armeniens försvarsdepartementet hävdar å sin sida att man blivit invaderade.

– Intensiv beskjutning fortsätter - startade som ett resultat av en storskalig provokation från den azerbajdzjanska sidan. Armeniens väpnade styrkor har lanserat en proportionerlig reaktion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 21

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen