UTRIKES: Populärt berusningsmedel förbjuds

2023 03 26

Den brittiska regeringen gör sig redo att förbjuda lustgas i landet.

Anledningen är att de vill motverka “antisocialt beteende”.

Det står ännu inte klart vilken drog lustgas framöver kommer klassificeras som, uppger Sky News.

– Antisocialt beteende kan förstöra liv, säger ministern Michael Gove.

“Har neurologiska effekter”

Vidare menar Gove att lustgasen har flera effekter som inte är önskvärda.

– Jag tror att alla som har möjlighet att gå genom våra parker i våra större städer har sett dessa små silverdunkar, som är exempel på människor som inte bara förstör offentliga utrymmen utan tar ett läkemedel som kan ha en psykologisk och neurologisk effekt och som bidrar till antisocialt beteende överlag, säger han.

Mycket populärt

Lustgas är den näst mest populära drogen när det kommer till personer mellan 16 och 24 i Storbritannien efter cannabis.

Det finns hälsomässiga farhågor associerade med användandet.

En utredning från Sky News har visat att det skett en ökning av sjukhusinläggningar orsakade av personer som använde partydrogen.

Ger i uppdrag

Även i Sverige agerar regeringen när det kommer till lustgas, men i mindre omfattning.

Läkemedelsverket, folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna har fått i uppdrag att sprida information om riskerna med lustgas och de skador som kan uppstå.

Uppdraget kommer samordnas av läkemedelsverket.

Allt vanligare

Användning av lustgas i berusningssyfte har under senare år blivit en allt vanligare företeelse bland barn och unga.

Det är dock den icke-medicinska användningen av lustgas i berusningssyfte som har ökat och lett till skador.

I medicinskt syfte används det som narkosmedel och smärtstillande medel.

– Det har skett en påtaglig ökning av antalet frågor till Giftinformationscentralen om lustgas som har använts i berusningssyfte, både från personal inom hälso- och sjukvården och från privatpersoner. Vid inandning orsakar gasen ett kort och intensivt rus som kulminerar inom någon minut efter inhalationen och sedan snabbt avtar, framhåller regeringen.

Foto: M. Ibrahim

Text: Redaktionen

Ryssland varnar Danmark: “Har blivit det det första landet”

2025 12 05

En ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark.

I fabriken ska företaget Fire Point, som bland annat tillverka krigsdrönare och robotar i Ukraina, verka och framställa bränsle till vapnen.

Det får nu Kreml att gå i taket.

– Danmark har blivit det första landet att stödja terroristregimen i Kyiv och har avsatt territorium för produktion av vapendelar. Det bidrar därmed till militära operationer mot fredliga städer i vårt land, säger Maria Zakharova, talesperson det ryska utrikesministeriet, enligt TV2 och tillägger:

– Detta äventyr bekräftar Köpenhamns fientliga, militaristiska kurs, och tillsammans med andra länder som är aggressivt allierade gentemot Ryssland omintetgör det försöken att lösa Ukrainakrisen politiskt och diplomatiskt.

"Strategiskt viktigt"

Det var i september som det danska beskedet om fabriken, som kommer att ligga nära Skrydstrup på Sønderjylland, gavs till känna.

I måndagst togs det första spadtaget.

– Med det första spadtaget säkras en strategiskt viktig produktionsanläggning till förmån för både Ukraina och Danmark, säger den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Hans föregångare Morten Bodskov har beskrivit fabriken som ett bidrag till kampen för Ukrainas frihet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Ambassadören: en del av kriget

Satsningen har dock väckt starka reaktioner i Ryssland.

När den danska regeringen tidigare i höstas gick ut med beskedet hävdade Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark och som återkommande spridit hätska budskap mot danskarna, att Danmark riskerar att uppfattas som en del av Ukrainakriget.

– Den ukrainska sidan har mycket öppet sagt att dessa missiler är avsedda att utföra attacker djupt inne i Ryssland. Köpenhamn vet detta, framhöll Barbin på Facebook vid tillfället.

LÄS MER: Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

Foto: Arctic Council Secretariat, Linnea Nordström 

Text: Redaktionen