UTRIKES: Oväntade beskedet – nobbar klimatmötet

2022 10 31

Den svenska opinionsbildaren och klimatkämpen Greta Thunberg står över klimatmötet i Egypten i november.

Det meddelade den snart 20-åriga stockholmaren vid signeringen av en hennes nya bok och en frågestund i Londons Southbank Centre under söndagen.

– Jag kommer inte till COP27 av många anledningar, men utrymmet för civilsamhället i år är extremt begränsat, framhöll den världskända svenskan vid mötet i den brittiska huvudstaden, enligt tidningen The Guardian.

27:e konferensen

Mötet i den egyptiska semesterorten Sharm-el-Sheikh inleds den 6 november och blir FN:s 27 klimatkonferens sedan mötena startades.

På flera av dem har Greta Thunberg varit en populär och omdebatterad gäst, men så alltså inte denna gång.

Förutom att hon framhöll att civilsamhällets plats under mötet blir för magert kom hon med kritik mot vad hon kallade för ”greenwashing”.

– Mötena används främst som en möjlighet för ledare och makthavare att få uppmärksamhet, bland annat med hjälp av många olika sorters greenwashing.

Och tillade hon:

– De (konferenserna) är egentligen inte menade att förändra hela systemet.

Skapar debatt trots frånvaro

Även om Thunberg inte kommer att vara på plats har hon inför COP27 skapat debatt. Tidigare har hon med anledning av valet av konferensland twittrat om sin solidaritet med dem, som hon kallat, ”samvetsfångar”, som hålls fängslade i Egypten.

Så sent som förra veckan fanns hon bland dem som kom med ett utspel mot COP27 i den egyptiska semesterorten. I det anklagades Greenpeace för att ”gröntvätta” den egyptiska regeringens image och avskräcka andra aktivister från att kraftfullt kritisera Egyptens usla människorättsagenda.

Parallellt berättade hon om sin nya bok, The Climate Book, som innehåller hundratalet texter från olika experter, däribland ekonomen Thomas Piketty, WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus och författaren Naomi Klein.

Behövs fler aktivister

Under signeringsmötet underströk hon att bokens mål är att vara ”pedagogisk”, att hon vill att fler engagerar sig i klimataktivism och att det är dags för ”drastiska förändringar”.

Intäkterna från boken kommer att gå till Greta Thunbergs stiftelse som delar ut pengar till organisationer som engagerar sig i miljöfrågor.

Foto: C. Shaw

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen