UTRIKES: Nytt parti får jättelyft i dansk mätning

2022 07 08

Den förra Venstre-ministern har ordentligt med vind i seglen.

Inger Stjøberg var tidigare minister i danska Folketinget för det konservativliberala partiet Venstre.

I februari 2021 lämnade hon dock partiet och blev politisk vilde, och sedan juni i år leder hon det nybildade partiet Danmarksdemokraterne.

Oerhörd ökning

Det var bara två veckor sedan hon samlade in 20 182 valsedlar på mindre än ett dygn, och nu skjuter hennes parti i höjden, rapporterar danska TV2.

Och det rejält.

Fjärde största parti

I den första mätningen som gjorts efter att Danmarksdemokraterne officiellt blev klara för val fick partiet 10,8 procent av rösterna.

Det gör att man är fjärde största parti i mätningen.

Siffran är högre än bland annat Socialistiskt Folkeparti och det rödgröna partiet Enhedslisten.

Dömdes till fängelse

Danmarksdemokraternes partiledare Stjøberg dömdes i december 2021 till fängelse av riksrätten.

Bakgrunden för fängelsedomen var brott hon begått i egenskap av invandrings- och integrationsminister, skriver danska Rigsretten.

Satt med fotboja

Det blev dock istället 60 dagar med fotboja, och under tiden hann Stjøberg göra upp planerna som i juni i år resulterade i ett nytt parti.

– Borgerligt sunt förnuft kommer att stå i fokus för det nya partiet. Och Danmarksdemokraterne är inget protestparti. Tvärtom. Och blir vi invalda i Folketinget vill vi ingå i förhandling och förlikning, uppgav Stjøberg till Skive Folkeblad förra månaden.

Inget partiprogram

Det finns än så länge inget partiprogram för partiet, men enligt Stjøberg ska fokus ligga på Danmark utanför huvudstaden Köpenhamn. Hon vill också se en tuffare utrikespolitik, skriver TV2.

– Danskarna är väl medvetna om var jag står och vad jag vill kämpa för, säger hon angående det faktum att partiprogrammet ska presenteras först till hösten.

Ska rösta 2023

Störst stöd i landet har Socialdemokratiet på 21,7 procent av rösterna, visar den aktuella mätningen.

Partiet följs av Det Konservative Folkeparti och Venstre på 13,4 respektive 13,1 procent.

Danskarna går till val nästa gång år 2023.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen