UTRIKES: Kraftig brand på färja

2023 06 18

En färja med 120 personer ombord brinner.

Tidigt på söndagen har en färja i Filippinerna fattat eld.

120 personer är ombord på fartyget som går under namnet M/V Esperanza Star, som hade resvägen mellan provinsen Siquijor till Bohol i de centrala delarna av landet.

Kustbevakningen arbetar just nu med att få branden under kontroll och evakuera människor från färjan, rapporterar Al Jazeera.

Det finns ännu inte uppgifter om hur många som räddats eller om det finns några skadade eller döda.

Använder vattenkanon

Bilder och videor visar hur kustbevakningen använder sig av vattenkanoner för att försöka släcka elden.

Bland människorna på färjan finns 65 passagerare och 55 anställda.

Olyckor till havs är ingen ovanlighet i Filippinerna där oväder och bristande underhåll av fartyg kan ställa till det.

Liknande händelse

I mars bröt en eld ut på en färja vid den södra öprovinsen Basilan.

250 personer befann sig på den färjan och 31 personer avled på grund av branden.

– De brändes och hittades inne i fartyget. Men inte allt har inspekterats ännu eftersom fartyget fortfarande är varmt, framhöll guvernören i området efter händelsen.

Förra året

Även i maj förra året skedde en brand på en filippinsk färja.

Sju personer dog då på fartyget MV Mercraft 2 som skulle ta sig från Polilo till Quezon.

5 000 dog

År 1987 skedde en av de värsta olyckorna någonsin som involverat en färja.

Då kolliderade fartyget Dona Paz med ett oljefartyg utanför ön Mindoro.

Omkring 5 000 människor dog i olyckan, uppger CNN.

För många människor befann sig på skeppet, omkring 2 000 människor som var på färjan hade inte listats i dokumenten.

Händelsen har efteråt beskrivits som en nationell tragedi och mycket kritik har riktats mot oljefartyget Vector.

Fartyget har i efterhand bedömts vara odugligt för resor till havs.

Arkivfoto: R. McCue

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen