UTRIKES: Jätteföretag döms efter IS-stöd

2022 10 18

Den franska cementtillverkaren Lafarge ska betala 778 miljoner dollar, eller 8,6 miljarder kronor till USA:s justitiedepartement. 

Det enorma bötesbeloppet kommer till följd av att Lafarge betalat drygt 130 miljoner kronor till syriska mellanhänder för att hålla igång en fabrik åren 2013-2014.

– Vi har gått med på att erkänna oss skyldiga till förberedelse att tillhandahålla material till en utländsk terroristorganisation i Syrien, säger bolaget enligt AP.

Mutor till terrororganisationer

Mutorna från Lafarge har gått till flera terrorstämplade organisationer, däribland IS. 

Åklagaren menar på att bolagets representanter medvetet ska ha blundat för de illegala brutaliteter som IS gjort sig skyldiga till.

Lafarge evakuerade till slut sin cementfabrik i Syrien i september 2014, varpå IS tog kontroll över fabriken och sålde den.

Inte vanliga affärer

En fransk domstol har tidigare fastslagit att cementjätten vetat om betalningarna till IS, som med våld utropat delar av Syrien som del av sitt kalifat.

USA:s biträdande justitieminister Lisa Monaco uttalade sig under tisdagen på en presskonferens där hon kritiserade företaget.

– Företagets aktioner reflekterar företagskriminalitet som nått en ny botten och en väldigt mörk plats. Företagsamhet med terrorister kan inte vara vanliga affärer, säger hon enligt Reuters.

Ordföranden uttalar sig

Lafarges ordförande Magali Anderson medgav inför domstol på tisdagen att företagsrepresentanter medvetet har finansierat terrorverksamhet.

– Företagets tidigare anställda gick medvetet med på att skapa och auktorisera betalningar menade för olika väpnade gruppers fördel i Syrien. De individer som är ansvariga för detta beteende har varit avlägsnade från företaget sedan åtminstone 2017, säger hon enligt Reuters.

Anställda har gripits

Biträdande justitieminister Lisa Monaco sa att franska myndigheter har gripit vissa av de högt uppsatta individerna som var involverade, men gav inte ut några namn. 

Även det svenska företaget Ericsson har tidigare anklagats för att ha betalat liknande mutor i Irak vid tiden för IS styre, uppger SVT. 

Korruptionsutredningen mot Ericsson lades dock ner då åklagaren inte kunnat bevisa att bolaget medverkat till brott.

Foto: Levi Meir Clancy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen