UTRIKES: Jätteföretag döms efter IS-stöd

2022 10 18

Ett franskt cementföretag har dömts till enorma böter för att ha betalat stora belopp till terrorgrupper. 

Den franska cementtillverkaren Lafarge ska betala 778 miljoner dollar, eller 8,6 miljarder kronor till USA:s justitiedepartement. 

Det enorma bötesbeloppet kommer till följd av att Lafarge betalat drygt 130 miljoner kronor till syriska mellanhänder för att hålla igång en fabrik åren 2013-2014.

– Vi har gått med på att erkänna oss skyldiga till förberedelse att tillhandahålla material till en utländsk terroristorganisation i Syrien, säger bolaget enligt AP.

Mutor till terrororganisationer

Mutorna från Lafarge har gått till flera terrorstämplade organisationer, däribland IS. 

Åklagaren menar på att bolagets representanter medvetet ska ha blundat för de illegala brutaliteter som IS gjort sig skyldiga till.

Lafarge evakuerade till slut sin cementfabrik i Syrien i september 2014, varpå IS tog kontroll över fabriken och sålde den.

Inte vanliga affärer

En fransk domstol har tidigare fastslagit att cementjätten vetat om betalningarna till IS, som med våld utropat delar av Syrien som del av sitt kalifat.

USA:s biträdande justitieminister Lisa Monaco uttalade sig under tisdagen på en presskonferens där hon kritiserade företaget.

– Företagets aktioner reflekterar företagskriminalitet som nått en ny botten och en väldigt mörk plats. Företagsamhet med terrorister kan inte vara vanliga affärer, säger hon enligt Reuters.

Ordföranden uttalar sig

Lafarges ordförande Magali Anderson medgav inför domstol på tisdagen att företagsrepresentanter medvetet har finansierat terrorverksamhet.

– Företagets tidigare anställda gick medvetet med på att skapa och auktorisera betalningar menade för olika väpnade gruppers fördel i Syrien. De individer som är ansvariga för detta beteende har varit avlägsnade från företaget sedan åtminstone 2017, säger hon enligt Reuters.

Anställda har gripits

Biträdande justitieminister Lisa Monaco sa att franska myndigheter har gripit vissa av de högt uppsatta individerna som var involverade, men gav inte ut några namn. 

Även det svenska företaget Ericsson har tidigare anklagats för att ha betalat liknande mutor i Irak vid tiden för IS styre, uppger SVT. 

Korruptionsutredningen mot Ericsson lades dock ner då åklagaren inte kunnat bevisa att bolaget medverkat till brott.

Foto: Levi Meir Clancy

Text: Redaktionen

JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

– Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen