UTRIKES: Hundratals valar strandade – ”ovanligt och oroande”

2022 09 21

Över 200 grindvalar har hittats strandade på en avlägsen strand i Tasmanien på Australiens västkust.

Hälften av valarna beräknas vara vid liv, rapporterar BBC News med hänvisning till australiensiska myndigheter.

Räddningspersonal har skickats till området.

Det är oklart vad som ledde till att valarna simmade upp på land. En likande incident inträffade i samma område för exakt två år sedan. Då hittades nästan 500 grindvalar på en strand i Tasmanien. Endast en femtedel överlevde tack vare en stor räddningsaktion.

Hjälp är på väg

Lokalbefolkningen har täckt de strandade valarna med filtar och hällt hinkar med vatten över dem för att försöka hålla dem vid liv över natten, uppger BBC.

Enligt nyhetskanalen är havsskyddsexperter på väg till platsen för att försöka rädda de valar som fortfarande är friska nog att överleva. Flera valar befaras dö under natten.

Sociala däggdjur

Grindvalar är mycket sociala däggdjur och är välkända för att stranda tillsammans eftersom de reser i stora, sammansvetsade grupper som är beroende av konstant kommunikation.

Viltforskaren Vanessa Pirotta säger till BBC att de återkommande strandningarna är ovanliga och oroande.

– Valarna kan ha "missnavigerat", följt en sjuk eller desorienterad ledare eller blivit skrämda till grundare vatten.

Varför strandar valar?

Det är svårt att avgöra varför valar simmar in på grunt vatten för att sedan fastna. Det finns flera teorier, men en sak är säker.
Det är inte något kollektivt självmord eller ett beteende orsakat av klimatförändringarna.
I stort sett är alla valar i flocken släkt med varandra och när en val blir sjuk kan gruppen simma in på grunt vatten för att hålla den sjuka individen flytande.
En annan teori är att magnetfälten är konstiga i vattnet utanför stranden, som när en kompass bara snurrar runt. Detta medför att och valarna navigerar fel.
Källa: WWF

Foto: M. Lissenden resp M. Mingle

Text: Redaktionen

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 13

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning.

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen