UTRIKES: Hotar att döda Donald Trump

2022 08 15

USA:s förre president påstås stå på tur efter attacken mot författaren Salman Rushdie.

Den iranska tidningen Kayhan hotar att Donald Trump och hans tidigare utrikesminister Mike Pompeo kan gå samma öde till mötes som Salman Rushdie, författaren som knivhöggs i halsen i fredags.

Kayhan och dess redaktör, som ska vara personligt utvald av Irans högste ledare Ayatollah Khamenei, skriver att det efter Rushdie “nu är Trumps och Pompeos tur”.

Det rapporterar The Telegraph.

"Trumps tur"

– Gud har tagit sin hämnd på Rushdie. Nästa är Trumps och Pompeos tur.

Så lyder rubriken på den ledarsida som den iranska tidningens redaktör skrivit under.

Texten fortsätter:

– Attacken mot honom visar att det inte är ett svårt jobb att ta liknande hämnd på Trump och Pompeo och från och med nu kommer de att känna sig mer i fara för sina liv, skriver redaktören i den iranska tidningen.

Hotfull retorik

I våras konstaterade Anthony Blinken, USA:s nuvarande utrikesminister, att Irans försök att mörda hans företrädare “är verkliga och pågår”, skriver The Telegraph.

En hotfull retorik har även präglat regeringen i Iran.

– Låt det inte råda något tvivel om att jag här säger till alla amerikanska statsmän att hämndens hand så småningom kommer att komma ur vår nations ärm, sade landets president Ebrahim Raisi i januari, ett år efter mordet på den iranska generalen Qassem Soleimani.

Motivet inte känt

Motivet till varför Salman Rushdie attackerades är ännu inte klarlagt.

Iranska oppositionsstyrkor som befinner sig i exil spekulerar dock i att den dödsdom som Khomeini riktade mot författaren efter att han skrev boken Satansverserna kan ha påverkat gärningsmannen.

– Dessa fatwas för att döda människor vars idéer du inte håller med om är inget nytt i islams historia i Iran, säger Dr Abbas Milani vid Stanford University till Londonbaserade Iran International TV.

Ska vara vid gott mod

Efter attacken mot Rushdie uppges författaren vara vid gott mod trots sina skador.

– Han vårdas inte längre i respirator och kan tala och skoja, uppger hans kollega Aatish Taseer i en tweet, rapporterar AP.

Några fler detaljer om författarens tillstånd gavs inte.

Enligt nyhetsbyrån vårdas han fortsatt på sjukhus.

LÄS MER: Glatt besked från Salman Rushdies agent

Foto: Donald Trump

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen