UTRIKES: Här är världens bästa och sämsta pass

2022 07 20

Det råder stora skillnader gällande hur många länder du kan åka till beroende på vilket pass du har.

Att människor är ressugna efter pandemin då större delen av världen stängde ned har blivit uppenbart under sommaren 2022.

När gränserna öppnas igen och flygbolagen åter börjar flyga är det många som vill ta igen för förlorade resor.

Stora skillnader i möjliga destinationer

Beroende på var man kommer från, eller rättare sagt vilken nationalitet ditt pass hävdar att du har, är skillnaderna dock stora hur många platser man får lov att resa till.

Det blir om inte annat uppenbart när man ser listan över världens “bästa” och “sämsta” pass som presenterats av det Londonbaserade globala medborgarskaps- och bostadsrådgivnignsföretaget Henley & Partners, rapporterar CNN.

Tre asiatiska länder i topp

De allra bästa passen finns i Asien – det är nämligen Japan, Singapore och Sydkorea som kan åka till flest länder utan att behöv ansöka om visum.

Just Japan seglade om de två sistnämnda länderna, och japanerna kan med det resa villkorslöst till 193 destinationer med ett giltigt pass.

Färre som utnyttjar möjligheterna

Däremot är det färre som utnyttjar rörelsefriheten i de asiatiska länderna, sannolikt på grund av covid-19.

Enligt statistik från International Air Transport Association är efterfrågan på flygresor i Stilla havsregionerna i Asien mindre än en femtedel av nivåerna före pandemin.

Sverige på femte plats

I Europa och Nordamerika är det dock annorlunda.

Här har marknaden återhämtat sig drygt 60 procent jämfört med flygsuget före 2020, skriver CNN.

Det är också de europeiska länderna som dominerar resterande del av topp 10-listan.

Sverige återfinns på en femteplats tillsammans med Österrike, Danmark och Nederländerna – länder som kan åka till 188 destinationer utan att ansöka om visum.

Ryska passet "dopat" i listan

Anmärkningsvärt är att det ryska passet parkerar så högt som en 50:e plats, med fri tillgång till 119 destinationer.

Det beror dock på att indexet inte tar hänsyn till tillfälliga restriktioner eller stängda gränser och luftrum. 

Faktum är därför att ryska medborgare har oerhört svårt att få tillträde till många av de destinationer som passindexet påstår att de har tillgång till.

Hela listan

De bästa passen att inneha i juli 2022:

  1. Japan (193 destinationer)
  2. Singapore, Sydkorea (192 destinationer)
  3. Tyskland, Spanien (190 destinationer)
  4. Finland, Italien, Luxemburg (189 destinationer)
  5. Österrike, Danmark, Nederländerna, Sverige (188 destinationer)
  6. Frankrike, Irland, Portugal, Storbritannien (187 destinationer)
  7. Belgien, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, USA (186 destinationer)
  8. Australien, Kanada, Tjeckien, Grekland, Malta (185 destinationer)
  9. Ungern (183 destinationer)
  10. Litauen, Polen, Slovakien (182 destinationer)

De sämsta passen att inneha i juli 2022

  • Nordkorea (40 destinationer)
  • Nepal, palestinskt territorium (38 destinationer)
  • Somalia (35 destinationer)
  • Jemen (34 destinationer)
  • Pakistan (32 destinationer)
  • Syrien (30 destinationer)
  • Irak (29 destinationer)
  • Afghanistan (27 destinationer)

Källa: Henly & Partners

Foto: S. Rios

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen