UTRIKES: Hade känguru som husdjur – slutade i fullständig tragedi

2022 09 19

En australisk man har dött efter att han blivit attackerad av en känguru han förvarade i sitt hem som husdjur. 

Det meddelar polisen i Australien, rapporterar BBC. 

Mannen var 77 år och hittades av en släkting i sitt hem i Redmond, drygt 40 mil söder om Perth.

Han var då mycket allvarligt skadad, men vid liv.  

Hindrade ambulanspersonalen 

Släktingen larmade ambulans, men väl där stötte sjukvårdarna på patrull. 

Kängurun vägrade nämligen låta personalen nå fram till sin husse för att kunna behandla honom.

Polis fick slutligen tillkallas som sköt ihjäl djuret.  

Kort därefter avled mannen i sitt hem. 

– Kängurun utgjorde ett pågående hot mot räddningspersonal, uppger polisen i ett uttalande enligt ABC News.

Första fallet på 84 år 

Polisens teori är att kängurun attackerat 77-åringen.  

Det är dock ett mycket ovanligt fenomen – i Australien har det inte rapporterats om något motsvarande dödsfall kopplat till känguruattacker sedan 1936.

Upprättstående hot

Förutom sina kraftfulla och muskulösa ben har kängurur även vassa tänder och klor. 

– De kan verkligen vara ganska farliga om de trängs in i ett hörn eller i någon annan form av nöd, säger kängurubeteendeexpeerten Graeme Coulson till Australian Broadcasting Corporation. 

– Problemet med kängurur och människor är att vi båda är upprättstående djur, vi står på våra fötter, och en sådan upprätt ställning är en utmaning för känguruhanen. 

Fick skydda sig med käppar 

Stadsutvecklingen i Australien har inkräktat mer och mer på vilda kängurumiljöer. 

Drygt 50 miljoner kängurur bor i landet, och djuret kan bli uppemot 90 kilo tunga och två meter höga.  

I augusti i år tvingades de 219 invånarna i Maarom, söder om Hervey Bay, gå runt med käppar för att avvärja den stora populationen kängurur i byn. 

– De hoppar ständigt runt i parken mellan husvagnar. Folk går runt med stora pinnar nu. Jag har velat åka och fiska en eftermiddag men jag kommer inte att göra det, om en en kängurur skulle ta mig, sade Karen Sutcliffe, chef i Caravan Park, till ABC i augusti.  

Foto: O. Machart 

Text: Redaktionen 


Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen i Ukraina har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen