Det är i en aritkelserie i den ansedda tidskriften The Lancet som forskarna på nytt tar upp frågan om ultraprocesserad mat, det vill säga mat som genomgått omfattad industriell bearbetning och innehåller ingredienser som inte används i vanlig hemmamatlagning

– Försämrade kostvanor är ett akut hot mot folkhälsan som kräver samordnad politik och opinionsbildning för att reglera och minska ultraförädlade livsmedel och förbättra tillgången till färska och minimalt förädlade livsmedel, skriver forskarna bland annat.

Vill se förbud i offentlig sektor

Inom begreppet ultraprocesserad mat ingår många olika livsmedel. Bland annat inkluderar det snacks, läsk, nuggets, veganska köttsubstitut, margarin och frukostflingor, men också de flesta falukorvar som exempelvis den omåttligt populära sorten från Scan.

Ultraprocesserad mat har under en längre tid varit på tapeten och pekats ut för att driva på ökningen av kroniska sjukdomar, bland annat fetma, typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom.

Nu går forskarna fram med en rad åtgärder för att komma åt problemet.

Bland förslagen finns bland annat obligatoriska varningsetiketter på förpackningar, förbud mot reklam som riktar sig till barn och unga och skatter på särskilda produkter.

Det föreslås även ett förbud mot ultraprocesserad mat i offentliga institutioner. Det inkluderar skolor, sjukhus, militära anläggningar och arbetsplatsmatsalar.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Finns frågetecken

Det är inte första gången som forskare förmedlar liknande råd. Förra året uppmanade Carlos Monteiro, professor i näringslära och folkhälsa vid University of Sao Paulo, att sätta varningsetiketter på ultraprocesserad mat, vilket fick stor uppmärksamhet över hela Europa.

De nya kostråden möts dock av blandade reaktioner i Sverige, rapporterar DN som också uppmärksammar forskarnas uppmaningar.

Att studierna på ett tydligare sätt visar på en koppling mellan maten och kroniska sjukdomar ses som positivt, men svenska forskare lyfter ett varningens finger för att analysen främst baseras på observationsstudier.

– Hälsoriskerna från tillsatser eller processandet som sådant är mindre väl vetenskapligt belagda, och det krävs mer forskning för att klargöra mekanismerna, säger Karin Leander, epidemiologi vid Karolinska institutet, till DN.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: JaBB

Text: Redaktionen 

Blott tio månader återstår till valet i september och partierna har nu börjat mobilisera inför valrörelsen. 

Sedan tidigare har Liberalerna haft det tufft i opinionen och förra veckan noterades partiet för ett historiskt lågt stöd på 2,2 procent i SVT/Verians mätning.

Nu har även Kristdemokraterna trillat ned under fyraprocentsspärren med 3,7 procent i en rykande färsk opinionsmätning från Novus.

– Det finns så klart en stark symbolik i att ligga under fyraprocentsspärren med mindre än ett år kvar till valet, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Två förklaringar

Att två regeringspartier fallit under 4 procent beskrivs i en sammanställning av TV4 Nyheterna som en “käftsmäll” för regeringen och “en spark på Tidöpartiernas smalben”.

Torbjörn Sjöström ser två förklaringar till Liberalernas rekordlåga siffra: ett kraftigt tapp i sina främsta politiska frågor och en partiledare med lågt förtroende.

– Ett tydligt exempel på att lågt förtroende för partiledaren leder till lågt väljarstöd. L och Mohamsson måste verkligen arbeta med att bygga förtroende för henne. Förtroende byggs inte på spetsiga utspel, utan bredare arbete än så. Man måste visa vad man står för och att man kan lita på att den personen har en vilja till något större, menar opinionschefen.

"Kan inte räkna med stödröster"

Enligt Torbjörn Sjöström aktualiserar dagens utfall i opinionen frågan om stödröster. Att stödrösta på ett annat parti än sitt eget är dock beroende av regeringskonstellationen, framhäver Novus vd.

– Jag ser det inte som troligt att stödpartierna kan räkna med stödröster som det ser ut idag.  Främst då SD är större än M. Sympatiserar man med ett M som säger att de vill regera med SD, är det som M sympatisör viktigt att M blir så stora som möjligt. Vem vågar då offra en röst på L eller KD?

I mätningen tappar även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna något. 

Moderaterna går starkast framåt med en ökning på 1,4 procentenheter.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

Vänsterpartiet                      6,3          -0,6

Socialdemokraterna        34,3         -0,6

Miljöpartiet                            5,4         +1,0

Centerpartiet                        5,1          -0,3

Liberalerna                             2,2            0

Moderaterna                        19,4        +1,4

Kristdemokraterna            3,7          -0,3

Sverigedemokraterna      21,0       -1,6

 

S+V+MP+C                        51,1     -0,5

M+KD+SD+L                    46,3*   -0,5

 

*L och KD utanför riksdagen i denna mätning.

Källa: Novus

 

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen