UTRIKES: Chockerande uppgifter från Iran

2022 12 08

Iranska styrkor skjuter mot kvinnliga demonstranter på anmärkningsvärda sätt.

Protesterna i Iran har skakat landet sedan 22-åriga Mahsa Amini dog den 16 september på ett sjukhus efter att ha gripits av landets sedlighetspolis.

Nu kommer uppgifter om att säkerhetsstyrkorna i landet skjuter mot kvinnliga demonstranters ansikten, bröst och könsorgan.

Informationen kommer från intervjuer med sjukvårdare som verkar i landet, rapporterar The Guardian.

Ny upptäckt

Läkare och sjuksköterskor menar att insikten kom efter att de vårdat män som blivit beskjutna på andra sätt jämfört med kvinnor.

Männen har oftare skador i sina ben och ryggar.

– Jag behandlade en kvinna i tidiga 20-årsåldern som blivit skjuten mot könsorganet. Hon hade även skador i sitt inre lår, uppger en intervjuad sjukvårdare i provinsen Esfahan.

“Mindervärdeskomplex”

En läkare från Karaj, en stad nära huvudstaden Teheran, menar att det finns en anledning bakom de riktade skjutningarna.

– Säkerhetsstyrkorna skjuter mot kvinnornas ansikten och privata kroppsdelar för att de har ett mindervärdeskomplex. De vill få bort sina sexuella komplex genom att skada dessa unga människor, säger han.

De intervjuade läkarna och sjuksköterskorna har uttalat sig anonymt av rädsla för vedergällning.

Gripen av sedlighetspolis

Mahsa Amini var en 22-årig kurdisk kvinna från den nordvästra staden Saqqez.

Hon var på besök i huvudstaden Teheran när hon greps av Irans sedlighetspolis för att ha brutit mot lagen som kräver att kvinnor ska täcka sitt hår med en sjal, uppger BBC.

Efter att ha blivit gripen kollapsade Amini och fördes till ett sjukhus där hon tillbringade tre dagar i koma innan hon till slut avled.

Stora protester

Till följd av Aminis död har enorma protester utbrutit i Iran och mängder av människor har tagit sig till gatorna för att protestera mot landets regim.

Iran har återkommande gånger anklagat utländska fiender för oron i landet.

De har även hävdat att det är “terrorister” som dödat flera säkerhetsstyrkor, uppger The Guardian.

En del av Irans skrämseltaktik handlar om att hota läkare som behandlar de skadade.

Foto: N. Webb

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen