UTRIKES: Byar attackerade – 170 döda

2024 03 03

Brutala attacker har lett till många dödsfall i Västafrika.

Det råder mycket stora oroligheter i det västafrikanska landet Burkina Faso.

Under de senaste dagarna har 170 personer dödats i samband med brutala attacker mot flera byar.

Det förklarar den regionala åklagaren Aly Benjamin Coulibaly för AFP.

Kvinnor och småbarn

Attackerna beskrivs som rena avrättningar och bland offren finns kvinnor och småbarn.

Det är ännu oklart vilken grupp som bär ansvar för dåden, men under de senaste åren har flera områden i Burkina Faso drabbats av olika typer av attacker utförda av jihadistiska grupper.

Landet har fortsatt enorma problem med att slå tillbaka mot de extrema våldsamheter som råder.

Norra delarna

Attackerna genomfördes i de norra delarna av landet där byarna Komsilga, Nodin och Soro i provinsen Yatenga utsattes för extremt våld.

Det senaste årtiondet har tusentals människor förlorat livet mot bakgrund av våldsamheterna och över två miljoner människor har tvingats lämna sina hem.

Flera kupper

Det råder även stor politisk instabilitet i landet, och år 2022 genomfördes två olika kupper.

– Två kupper äger rum under året. I januari tar militären makten under ledning av Paul-Henri Damiba som senare utses till landets president, framhåller Utrikespolitiska institutet.

– Juntan utlovar fria val inom 36 månader, men redan i september genomför en grupp yngre officerare inom samma rörelse en ny kupp. Makten övergår till kapten Ibrahim Traoré som utses till övergångspresident.  

Dåd 2021

År 2021 dödades ett stort antal militärpoliser i samband med attacker.

– 49 militärpoliser och 4 civila dödas i ett attentat i Inata i norra Burkina Faso. Sammanlagt har nu omkring 2 000 människor dödats i olika jihadistdåd vilket underblåser protester mot bristen på säkerhet i landet. Protesterna leder på sina håll till våldsamheter, bland annat i huvudstaden Ouagadougou. 

I Burkina Faso bor nästan 23 miljoner invånare, varav knappt 3 miljoner i huvudstaden Ouagadougou.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen

JUST NU: Flicka försvunnen – polisen går ut med bild

2025 09 02

En flicka i 15-årsåldern har försvunnit.

Flickan, som är bosatt i Ludvika, försvann under måndagen.

Polisen är mycket angelägna om att få in tips och iakttagelser som kan hjälpa i sökandet efter henne. 

Myndigheten har bland annat gått ut med flera signalement på den försvunna tonåringen:

- 1,70 meter lång

- Hon har blont hår och har troligen på sig ett par blåa jeans samt vita sneakers

-  Kan ha en svart handväska

Ring 112

Personer som har sett flickan uppmanas att kontakta polisen.

– Om du har sett eller ser flickan eller tror dig veta var hon kan befinna sig uppmanas du att kontakta polisen i region Bergslagen på 112.

Vidare uppger polisen att en sökinsats har inletts.

– Polisen har under natten till tisdagen genomfört så kallat närsök kring flickans bostad, skriver myndigheten.

Går ut med bild

Polisen har också gått ut med en bild på flickan.

SE BILDEN GENOM ATT KLICKA HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

Fakta polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Foto: Polisen

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat besked om femhundralappar

2025 09 02

Kontantanvändningen fortsätter att minska i Sverige.

Enligt en undersökning från Sifo/Kantar använder fyra av tio svenskar aldrig kontanter som betalmedel. 

–  Sverige är bland de länder som har lägst kontantanvändning I världen, vilket har både för- och nackdelar. Eftersom konsumenterna alltmer sällan använder kontanter, väljer allt fler handlare att sluta acceptera dem som betalningsmedel, säger Louise Richardson, Sverigechef på betalningsförmedlaren Nets.

Nu kommer dock ett oväntat besked som bryter mot den nedåtgående trenden.

Efterfrågan på femhundralappar i Sverige ökar kraftigt, rapporterar SR.

Polisens teori

Polisen misstänker att den höga efterfrågan har kopplingar till användningen av kontanter inom den kriminella ekonomin.

– Femhundringar ser vi inom kriminella miljöer – vid beslag och så vidare är det väldigt vanligt med femhundralappar. Sedan är det en hög valör, man behöver inte samla på sig lika många för att det ska uppnå ett stort värde så att säga, säger en poliskälla till radion.

Riksbanken har en annan teori

Det är svårt att avgöra vad som ligger bakom efterfrågan på kontanter, eftersom betalningsmedlet inte spåras.

Men polisen bedömer att den kriminella ekonomin delvis förklarar varför efterfrågan kvarstår, trots att kontanter används allt mindre i samhället.  

Riksbanken gör dock en annan bedömning.

Max Brimberg, utredare på centralbankens enhet för kontantförsörjning, tror att efterfrågan snarare drivs av människors behov av trygghet.

– Kontanter är per definition väldigt stabila. De håller sitt värde, samma siffra står alltid på lappen eller myntet.  

LÄS MER: Eljätte ändrar priserna – har 900 000 kunder 

FAKTA: Flödet av kontanter

- Flödet av kontanter i samhället börjar och slutar med Riksbanken som ansvarar för att tillverka och ge ut kontanter samt förstöra de som är utslitna.

- Värdetransportbolagen ser till att kontanter transporteras till banker, uttagsautomater och handeln där allmänheten får tillgång till kontanter.

- Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan. Under 2024 var det genomsnittliga värdet på sedlar och mynt i cirkulation cirka 57 miljarder kronor.

Källa: Riksbanken

LÄS MER: Enormt rökmoln över rysk stad – ”går inte att andas”

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen