UTRIKES: 14 barn döda efter blixtnedslag

2024 11 03

Tragiska uppgifter kommer nu från Afrika.

Det var på lördagskvällen som många människor hade samlats för en gudstjänst i ett flyktingläger i Uganda.

En bit in på kvällen slog blixten ner - och 14 barn har dött i samband med händelsen.

34 andra personer har skadats, rapporterar BBC.

Alla var barn

En tjänsteman berättade för lokalradion att alla som dog var barn.

Händelsen inträffade vid flyktingförläggningen Palabek i nordvästra delen av landet.

Området har nyligen drabbats av kraftiga regn med åska och blixtar.

Palabek Refugee Settlement är hem för mer än 80 000 flyktingar och asylsökande, enligt FN:s flyktingorgan. Många kommer från grannlandet Sydsudan.

“Har inte identifierats”

Kituuma Rusoke, talesperson för den lokala polisstyrkan, har uttalat sig efter tragedin.

– Offren, som ännu inte har identifierats, hade samlats för bön när regnet började runt kl 17.00 och blixten slog ner kl. 17.30, säger han till CNN.

Tar emot många flyktingar

Uganda har de senaste åren tagit emot många flyktingar från grannländerna.

Uganda har tagit emot flyktingar och asylsökande från Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Burundi, och är det land som tar emot flest flyktingar i Afrika söder om Sahara.

– Över 80 procent av flyktingarna finns i 13 distrikt i de norra och sydvästra regionerna och i huvudstaden Kampala, förklarar UNHCR.

– De bor i byar som kallas bosättningar, där de samexisterar med de samhällen som tar emot dem. Detta tillvägagångssätt, i kombination med progressiva flyktinglagar och friheter, ger flyktingar i Uganda betydande utsikter till värdighet och självförsörjning.

Arbetar tillsammans på plats

UNHCR arbetar på plats tillsammans med myndigheter i Uganda på olika sätt.

– I samarbete med regeringen fortsätter UNHCR och dess partner att ge skydd och humanitärt stöd till flyktingar i Uganda och stödja insatser för ett omfattande flyktingmottagande, fortsätter UNHCR.

– Uganda implementerar Comprehensive Refugee Response Framework och Global Compact on Refugees och betonar att flyktingar ska inkluderas i de nationella systemen, särskilt inom utbildning, hälsa och försörjningsmöjligheter.

Foto: J. Kaiser

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen