Utpekade Palmemördarens första intervju – Uppgifterna går inte ihop

2021 11 08

Den utpekade Palmemördaren Stig Engström intervjuades av Svenska Dagbladet dagen efter mordet och tidningen berättar att flera uppgifter från Engströms intervju inte går hop.

Den omtalade TV-serien ”Den osannolika mördaren” med Robert Gustafsson i huvudrollen som den utpekade Palmemördaren Stig Engström har i dagarna premiär på Netflix vilket lett till förnyad uppmärksamhet kring Palmemordet.

Intervjuades i SvD dagen efter mordet

Ett av de mest spektakulära inslagen är att Stig Engström lät sig intervjuas av Svenska Dagbladet redan dagen efter mordet och idag lyfter tidningen på sin webbsida upp den spännande artikeln om det hela som publicerades i samband med att han pekades ut av Palmeutredningen i fjol.

– Dagen efter att Olof Palme hade mördats ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen. Nu, 34 år senare, är det just han, Stig Engström, som Palmeutredarna pekar ut som misstänkt för mordet på statsministern den 28 februari 1986, skriver SvD.

Känns helt otroligt

Stig Engström som även går under namnet Skandiamannen hörde själv av sig till tidningen dagen efter mordet på Sveriges statsminister.

– Det känns ju helt otroligt. Det kan ha varit jag som träffade Stig Engström, men kan inte säga säkert. Vi var ute och träffade väldigt många de där första dagarna, säger tidigare SvD-reportern Roger Magnergård i tidningen.

På sidan 3 i söndagstidningen

Olof Palme sköts till döds klockan 23.21 fredagskvällen den 28 februari 19896 på Sveavägen i Stockholm. På lördagen åkte Svenska Dagbladet hem till Stig Engström för intervju och fotografering och artikeln med bild publiceras på sidan 3 i söndagstidningen den 2 mars 1986. Intervjun gjordes i Engströms hem i Täby och bilden togs vid köksbordet skriver SvD.

Såg en man ligga på rygg

SvD publicerade artikeln i juni 2020 och så här lyder texten:

”Stig Engström, som arbetat över på Skandia på Sveavägen, var 20 meter från statsministern då denne sköts ned.

– Jag såg inte när skotten avlossades. Det smäller så mycket på gatorna. Men när jag lyfte blicken såg jag en man ligga på rygg på gatan, berättar han.

Engström gick fram för att se om han kunde hjälpa till. Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon. Han blödde ur näsa och mun. Blodet hotade att koagulera, så tillsammans med 17-åriga Anna Hage lade de Palme i framstupa sidoläge.”

Stig Engströms uppgifter stämmer inte

Men Stig Engström uppgifter till SvD går inte ihop. Den 17-åriga tjejen har senare nämligen klargjort följande:

Hon fick aldrig hjälp av någon man som liknade Stig Engström.

Olof Palme låg inte på rygg efter skotten.

Detta skriver SvD i sin tidning.

Högersympatier – Därför SvD

SvD-reportern Roger Magnegård svarar på en intressant fråga kring det hela i SvD-artikeln som idag lyfts upp på tidningens webbsida för läsning för alla som är intresserade av Palmemordet som nu alltså hamnat extra mycket i strålkastarljuset med anledning av den omtalade Netflix-TV-serien.

#Men om han nu skulle ha mördat Olof Palme. Hur kan man förklara beteendet att han hörde av sig till SvD dagen efter?

– Att det blev just SvD beror säkert på att han hade högersympatier. Senare hörde han av sig till alla tänkbara medier. Om han nu hade mördat Olof Palme så var kanske det bästa sättet att göra sig till ett vittne. Att höja sig över alla misstankar, säger Roger Magnergård.

– Sedan tror jag att det var ett bra sätt att få reda på mer om hur polisen resonerade kring utredningen. Om man blir lite kompis med journalister kan man får mer insyn tänkte han nog, säger SvD-reportern.

Läs hela artikeln från juni 2020 i SvD här.

[yop_poll id="870"]

Flera telefonsamtal i Sverige kommer förbjudas

2024 09 18

Inom kort kommer ett antal telefonsamtal i Sverige att förbjudas.

Detta eftersom Post- och telestyrelsen (PTS) har fattat beslut om nya regler för vilka samtal som svenska teleoperatörer ska stoppa.

Syftet med regeländringen är att minska risken för att folk utsätts för bluffsamtal från utlandet.

– Telefonbedrägerier är ett allvarligt samhällsproblem, säger Jesper Simons, chef för enheten för nummer och adressering.

"Kommer ge stor effekt"

Många av samtalen som myndigheten pekar ut kommer från utlandet, men maskeras som att de ser ut att ringas från ett svenskt nummer.

Det är bland annat dessa samtal som PTS hoppas komma åt – genom att teleoperatörerna helt enkelt ska stoppa samtalen från att komma fram.

– Vi förväntar oss att reglerna kommer att ge stor effekt och leda till att ännu fler bluffsamtal blockeras, säger Jesper Simons i ett pressmeddelande.

Blir allt vanligare

De skarpa reglerna ersätter det som tidigare enbart var en vägledning för operatörer och som publicerades av PTS förra året.

Tack vare den har redan flera samtal kunnat blockeras, men nu skärps alltså regelverket.

Det innebär i korthet att bluffsamtal från utlandet som ser ut att komma från svenska fastnätsnummer förbjuds på så sätt att operatörer blockerar dem.

Samma sak ska gälla motsvarande samtal som ser ut att komma från svenska mobilnummer, förutsatt att det kontrollerats att numret inte används i utlandet.

I vissa fall ska operatörerna blockera nummerpresentationen istället för att stoppa själva samtalet.

– Telefonbedrägerier har blivit vanligare i Sverige. En stor del använder så kallad spoofing, vilket innebär att telefonnummer förfalskas och gör att det ser ut som att samtalet kommer från någon annan än det faktiskt gör, understryker Post- och telestyrelsen.

Utreder bluff-sms

Utöver samtalsförbuden utreder PTS parallellt frågan om bluff-sms.

Att det skickas textmeddelanden med förfalskade avsändarnamn, till exempel banker eller myndigheter, är en annan form av växande bedrägeri över telefon.

I nuläget saknar PTS effektiva verktyg för att reglera metoden, men utreder just nu om det går att agera mot problemet.

De nya samtalsreglerna för nummer i fasta nätet träder i kraft 4 november 2024. Motsvarande för mobilnummer börjar gälla 3 mars 2025.

Foto: B. Mars

Text: Redaktionen

Reseavdraget ändras – här är nya summan

2024 09 18

Skatteavdraget för resor till och från arbetet kommer att justeras.

Det meddelar regeringen i dag, tisdag.

Regeringen föreslår att beloppsgränsen för avdrag för arbetsresor höjs från 11 000 kronor till 13 000 kronor.

Höjningen aviseras i regeringens höstbudget och bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år.

Det här gäller

Dagens beloppsgräns innebär att avdrag endast får göras på resor som sammanlagt överstiger 11 000 kronor per år. Det är endast kostnaden som överstiger 11 000 kronor som man har rätt att göra avdrag på.

Nu höjs alltså beloppsgränsen till 13 000 kronor per år.

Regeringen kommenterar beslutet i ett pressutskick.

– Beloppsgränsen är inte indexerad och behöver justeras med jämna mellanrum för att inte urholkas. Någon justering av beloppsgränsen har inte skett sedan den 1 januari 2017. Regeringen anser därför att gränsen bör höjas till 13 000 kronor, framhåller Tidöregeringen.

Då träder nya gränsen i kraft

Den nya beloppsgränsen föreslås träda i kraft från och med 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Omfattande fusk

Regeringens besked kommer endast några dagar efter att Skatteverket meddelat att man kommer utöka sina kontroller av reseavdraget.

Detta sedan över 600 miljoner kronor i felaktiga avdrag upptäckts under 2022 och 2023, rapporterar Vi Bilägare. Felaktiga utbetalningar har i synnerhet utgått till bilister som ansökt om avdrag trots att de inte har rätt till det.

Efter avslöjandet öppnade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för förändringar i reseavdraget.

– Det är en diskussion vi måste ha med Skatteverket, sade hon till Sveriges Radio.

Reseavdrag för bilresor kan bara användas av den som tjänar minst två timmar per dag på att jobbpendla med bil jämfört med att åka kollektivt.

Under 2023 gjorde 900 000 svenskar reseavdrag. Det finns inga uppgifter om hur många av de som gjort reseavdrag som åkt bil, respektive hur många som har åkt kollektivt.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen