Utpekade Palmemördarens första intervju – Uppgifterna går inte ihop

2021 11 08

Den utpekade Palmemördaren Stig Engström intervjuades av Svenska Dagbladet dagen efter mordet och tidningen berättar att flera uppgifter från Engströms intervju inte går hop.

Den omtalade TV-serien ”Den osannolika mördaren” med Robert Gustafsson i huvudrollen som den utpekade Palmemördaren Stig Engström har i dagarna premiär på Netflix vilket lett till förnyad uppmärksamhet kring Palmemordet.

Intervjuades i SvD dagen efter mordet

Ett av de mest spektakulära inslagen är att Stig Engström lät sig intervjuas av Svenska Dagbladet redan dagen efter mordet och idag lyfter tidningen på sin webbsida upp den spännande artikeln om det hela som publicerades i samband med att han pekades ut av Palmeutredningen i fjol.

– Dagen efter att Olof Palme hade mördats ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen. Nu, 34 år senare, är det just han, Stig Engström, som Palmeutredarna pekar ut som misstänkt för mordet på statsministern den 28 februari 1986, skriver SvD.

Känns helt otroligt

Stig Engström som även går under namnet Skandiamannen hörde själv av sig till tidningen dagen efter mordet på Sveriges statsminister.

– Det känns ju helt otroligt. Det kan ha varit jag som träffade Stig Engström, men kan inte säga säkert. Vi var ute och träffade väldigt många de där första dagarna, säger tidigare SvD-reportern Roger Magnergård i tidningen.

På sidan 3 i söndagstidningen

Olof Palme sköts till döds klockan 23.21 fredagskvällen den 28 februari 19896 på Sveavägen i Stockholm. På lördagen åkte Svenska Dagbladet hem till Stig Engström för intervju och fotografering och artikeln med bild publiceras på sidan 3 i söndagstidningen den 2 mars 1986. Intervjun gjordes i Engströms hem i Täby och bilden togs vid köksbordet skriver SvD.

Såg en man ligga på rygg

SvD publicerade artikeln i juni 2020 och så här lyder texten:

”Stig Engström, som arbetat över på Skandia på Sveavägen, var 20 meter från statsministern då denne sköts ned.

– Jag såg inte när skotten avlossades. Det smäller så mycket på gatorna. Men när jag lyfte blicken såg jag en man ligga på rygg på gatan, berättar han.

Engström gick fram för att se om han kunde hjälpa till. Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon. Han blödde ur näsa och mun. Blodet hotade att koagulera, så tillsammans med 17-åriga Anna Hage lade de Palme i framstupa sidoläge.”

Stig Engströms uppgifter stämmer inte

Men Stig Engström uppgifter till SvD går inte ihop. Den 17-åriga tjejen har senare nämligen klargjort följande:

Hon fick aldrig hjälp av någon man som liknade Stig Engström.

Olof Palme låg inte på rygg efter skotten.

Detta skriver SvD i sin tidning.

Högersympatier – Därför SvD

SvD-reportern Roger Magnegård svarar på en intressant fråga kring det hela i SvD-artikeln som idag lyfts upp på tidningens webbsida för läsning för alla som är intresserade av Palmemordet som nu alltså hamnat extra mycket i strålkastarljuset med anledning av den omtalade Netflix-TV-serien.

#Men om han nu skulle ha mördat Olof Palme. Hur kan man förklara beteendet att han hörde av sig till SvD dagen efter?

– Att det blev just SvD beror säkert på att han hade högersympatier. Senare hörde han av sig till alla tänkbara medier. Om han nu hade mördat Olof Palme så var kanske det bästa sättet att göra sig till ett vittne. Att höja sig över alla misstankar, säger Roger Magnergård.

– Sedan tror jag att det var ett bra sätt att få reda på mer om hur polisen resonerade kring utredningen. Om man blir lite kompis med journalister kan man får mer insyn tänkte han nog, säger SvD-reportern.

Läs hela artikeln från juni 2020 i SvD här.

[yop_poll id="870"]

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen