Utpekade Palmemördarens första intervju – Uppgifterna går inte ihop

2021 11 08

Den utpekade Palmemördaren Stig Engström intervjuades av Svenska Dagbladet dagen efter mordet och tidningen berättar att flera uppgifter från Engströms intervju inte går hop.

Den omtalade TV-serien ”Den osannolika mördaren” med Robert Gustafsson i huvudrollen som den utpekade Palmemördaren Stig Engström har i dagarna premiär på Netflix vilket lett till förnyad uppmärksamhet kring Palmemordet.

Intervjuades i SvD dagen efter mordet

Ett av de mest spektakulära inslagen är att Stig Engström lät sig intervjuas av Svenska Dagbladet redan dagen efter mordet och idag lyfter tidningen på sin webbsida upp den spännande artikeln om det hela som publicerades i samband med att han pekades ut av Palmeutredningen i fjol.

– Dagen efter att Olof Palme hade mördats ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen. Nu, 34 år senare, är det just han, Stig Engström, som Palmeutredarna pekar ut som misstänkt för mordet på statsministern den 28 februari 1986, skriver SvD.

Känns helt otroligt

Stig Engström som även går under namnet Skandiamannen hörde själv av sig till tidningen dagen efter mordet på Sveriges statsminister.

– Det känns ju helt otroligt. Det kan ha varit jag som träffade Stig Engström, men kan inte säga säkert. Vi var ute och träffade väldigt många de där första dagarna, säger tidigare SvD-reportern Roger Magnergård i tidningen.

På sidan 3 i söndagstidningen

Olof Palme sköts till döds klockan 23.21 fredagskvällen den 28 februari 19896 på Sveavägen i Stockholm. På lördagen åkte Svenska Dagbladet hem till Stig Engström för intervju och fotografering och artikeln med bild publiceras på sidan 3 i söndagstidningen den 2 mars 1986. Intervjun gjordes i Engströms hem i Täby och bilden togs vid köksbordet skriver SvD.

Såg en man ligga på rygg

SvD publicerade artikeln i juni 2020 och så här lyder texten:

”Stig Engström, som arbetat över på Skandia på Sveavägen, var 20 meter från statsministern då denne sköts ned.

– Jag såg inte när skotten avlossades. Det smäller så mycket på gatorna. Men när jag lyfte blicken såg jag en man ligga på rygg på gatan, berättar han.

Engström gick fram för att se om han kunde hjälpa till. Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon. Han blödde ur näsa och mun. Blodet hotade att koagulera, så tillsammans med 17-åriga Anna Hage lade de Palme i framstupa sidoläge.”

Stig Engströms uppgifter stämmer inte

Men Stig Engström uppgifter till SvD går inte ihop. Den 17-åriga tjejen har senare nämligen klargjort följande:

▪Hon fick aldrig hjälp av någon man som liknade Stig Engström.

▪Olof Palme låg inte på rygg efter skotten.

Detta skriver SvD i sin tidning.

Högersympatier – Därför SvD

SvD-reportern Roger Magnegård svarar på en intressant fråga kring det hela i SvD-artikeln som idag lyfts upp på tidningens webbsida för läsning för alla som är intresserade av Palmemordet som nu alltså hamnat extra mycket i strålkastarljuset med anledning av den omtalade Netflix-TV-serien.

#Men om han nu skulle ha mördat Olof Palme. Hur kan man förklara beteendet att han hörde av sig till SvD dagen efter?

– Att det blev just SvD beror säkert på att han hade högersympatier. Senare hörde han av sig till alla tänkbara medier. Om han nu hade mördat Olof Palme så var kanske det bästa sättet att göra sig till ett vittne. Att höja sig över alla misstankar, säger Roger Magnergård.

– Sedan tror jag att det var ett bra sätt att få reda på mer om hur polisen resonerade kring utredningen. Om man blir lite kompis med journalister kan man får mer insyn tänkte han nog, säger SvD-reportern.

Läs hela artikeln från juni 2020 i SvD här.

[yop_poll id="870"]

21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen