Utpekade Palmemördarens första intervju – Uppgifterna går inte ihop

2021 11 08

Den utpekade Palmemördaren Stig Engström intervjuades av Svenska Dagbladet dagen efter mordet och tidningen berättar att flera uppgifter från Engströms intervju inte går hop.

Den omtalade TV-serien ”Den osannolika mördaren” med Robert Gustafsson i huvudrollen som den utpekade Palmemördaren Stig Engström har i dagarna premiär på Netflix vilket lett till förnyad uppmärksamhet kring Palmemordet.

Intervjuades i SvD dagen efter mordet

Ett av de mest spektakulära inslagen är att Stig Engström lät sig intervjuas av Svenska Dagbladet redan dagen efter mordet och idag lyfter tidningen på sin webbsida upp den spännande artikeln om det hela som publicerades i samband med att han pekades ut av Palmeutredningen i fjol.

– Dagen efter att Olof Palme hade mördats ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen. Nu, 34 år senare, är det just han, Stig Engström, som Palmeutredarna pekar ut som misstänkt för mordet på statsministern den 28 februari 1986, skriver SvD.

Känns helt otroligt

Stig Engström som även går under namnet Skandiamannen hörde själv av sig till tidningen dagen efter mordet på Sveriges statsminister.

– Det känns ju helt otroligt. Det kan ha varit jag som träffade Stig Engström, men kan inte säga säkert. Vi var ute och träffade väldigt många de där första dagarna, säger tidigare SvD-reportern Roger Magnergård i tidningen.

På sidan 3 i söndagstidningen

Olof Palme sköts till döds klockan 23.21 fredagskvällen den 28 februari 19896 på Sveavägen i Stockholm. På lördagen åkte Svenska Dagbladet hem till Stig Engström för intervju och fotografering och artikeln med bild publiceras på sidan 3 i söndagstidningen den 2 mars 1986. Intervjun gjordes i Engströms hem i Täby och bilden togs vid köksbordet skriver SvD.

Såg en man ligga på rygg

SvD publicerade artikeln i juni 2020 och så här lyder texten:

”Stig Engström, som arbetat över på Skandia på Sveavägen, var 20 meter från statsministern då denne sköts ned.

– Jag såg inte när skotten avlossades. Det smäller så mycket på gatorna. Men när jag lyfte blicken såg jag en man ligga på rygg på gatan, berättar han.

Engström gick fram för att se om han kunde hjälpa till. Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon. Han blödde ur näsa och mun. Blodet hotade att koagulera, så tillsammans med 17-åriga Anna Hage lade de Palme i framstupa sidoläge.”

Stig Engströms uppgifter stämmer inte

Men Stig Engström uppgifter till SvD går inte ihop. Den 17-åriga tjejen har senare nämligen klargjort följande:

▪Hon fick aldrig hjälp av någon man som liknade Stig Engström.

▪Olof Palme låg inte på rygg efter skotten.

Detta skriver SvD i sin tidning.

Högersympatier – Därför SvD

SvD-reportern Roger Magnegård svarar på en intressant fråga kring det hela i SvD-artikeln som idag lyfts upp på tidningens webbsida för läsning för alla som är intresserade av Palmemordet som nu alltså hamnat extra mycket i strålkastarljuset med anledning av den omtalade Netflix-TV-serien.

#Men om han nu skulle ha mördat Olof Palme. Hur kan man förklara beteendet att han hörde av sig till SvD dagen efter?

– Att det blev just SvD beror säkert på att han hade högersympatier. Senare hörde han av sig till alla tänkbara medier. Om han nu hade mördat Olof Palme så var kanske det bästa sättet att göra sig till ett vittne. Att höja sig över alla misstankar, säger Roger Magnergård.

– Sedan tror jag att det var ett bra sätt att få reda på mer om hur polisen resonerade kring utredningen. Om man blir lite kompis med journalister kan man får mer insyn tänkte han nog, säger SvD-reportern.

Läs hela artikeln från juni 2020 i SvD här.

[yop_poll id="870"]

29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen