Utpekade Palmemördarens första intervju – Uppgifterna går inte ihop

2021 11 08

Den utpekade Palmemördaren Stig Engström intervjuades av Svenska Dagbladet dagen efter mordet och tidningen berättar att flera uppgifter från Engströms intervju inte går hop.

Den omtalade TV-serien ”Den osannolika mördaren” med Robert Gustafsson i huvudrollen som den utpekade Palmemördaren Stig Engström har i dagarna premiär på Netflix vilket lett till förnyad uppmärksamhet kring Palmemordet.

Intervjuades i SvD dagen efter mordet

Ett av de mest spektakulära inslagen är att Stig Engström lät sig intervjuas av Svenska Dagbladet redan dagen efter mordet och idag lyfter tidningen på sin webbsida upp den spännande artikeln om det hela som publicerades i samband med att han pekades ut av Palmeutredningen i fjol.

– Dagen efter att Olof Palme hade mördats ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen. Nu, 34 år senare, är det just han, Stig Engström, som Palmeutredarna pekar ut som misstänkt för mordet på statsministern den 28 februari 1986, skriver SvD.

Känns helt otroligt

Stig Engström som även går under namnet Skandiamannen hörde själv av sig till tidningen dagen efter mordet på Sveriges statsminister.

– Det känns ju helt otroligt. Det kan ha varit jag som träffade Stig Engström, men kan inte säga säkert. Vi var ute och träffade väldigt många de där första dagarna, säger tidigare SvD-reportern Roger Magnergård i tidningen.

På sidan 3 i söndagstidningen

Olof Palme sköts till döds klockan 23.21 fredagskvällen den 28 februari 19896 på Sveavägen i Stockholm. På lördagen åkte Svenska Dagbladet hem till Stig Engström för intervju och fotografering och artikeln med bild publiceras på sidan 3 i söndagstidningen den 2 mars 1986. Intervjun gjordes i Engströms hem i Täby och bilden togs vid köksbordet skriver SvD.

Såg en man ligga på rygg

SvD publicerade artikeln i juni 2020 och så här lyder texten:

”Stig Engström, som arbetat över på Skandia på Sveavägen, var 20 meter från statsministern då denne sköts ned.

– Jag såg inte när skotten avlossades. Det smäller så mycket på gatorna. Men när jag lyfte blicken såg jag en man ligga på rygg på gatan, berättar han.

Engström gick fram för att se om han kunde hjälpa till. Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon. Han blödde ur näsa och mun. Blodet hotade att koagulera, så tillsammans med 17-åriga Anna Hage lade de Palme i framstupa sidoläge.”

Stig Engströms uppgifter stämmer inte

Men Stig Engström uppgifter till SvD går inte ihop. Den 17-åriga tjejen har senare nämligen klargjort följande:

Hon fick aldrig hjälp av någon man som liknade Stig Engström.

Olof Palme låg inte på rygg efter skotten.

Detta skriver SvD i sin tidning.

Högersympatier – Därför SvD

SvD-reportern Roger Magnegård svarar på en intressant fråga kring det hela i SvD-artikeln som idag lyfts upp på tidningens webbsida för läsning för alla som är intresserade av Palmemordet som nu alltså hamnat extra mycket i strålkastarljuset med anledning av den omtalade Netflix-TV-serien.

#Men om han nu skulle ha mördat Olof Palme. Hur kan man förklara beteendet att han hörde av sig till SvD dagen efter?

– Att det blev just SvD beror säkert på att han hade högersympatier. Senare hörde han av sig till alla tänkbara medier. Om han nu hade mördat Olof Palme så var kanske det bästa sättet att göra sig till ett vittne. Att höja sig över alla misstankar, säger Roger Magnergård.

– Sedan tror jag att det var ett bra sätt att få reda på mer om hur polisen resonerade kring utredningen. Om man blir lite kompis med journalister kan man får mer insyn tänkte han nog, säger SvD-reportern.

Läs hela artikeln från juni 2020 i SvD här.

[yop_poll id="870"]

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen