Europas största vilddjur kan placeras ut i svenska skogar

2025 02 14

Europas största landlevande däggdjur kan inom en inte alltför avlägsen framtid komma att vandra genom Sveriges skogar.

Visenten, europeisk bison, utrotades i det vilda i början av 1900-talet.

Knappt 50 år senare lyckades arten stå för en sensationell återkomst.

Genom en från början mindre mängd djurparksdjur och en ihärdig bevarandestrategi lever nu cirka 7 000 vilda visenter i Europa, framför allt i Polen, Rumänien och Ryssland.

Och kanske snart även Sverige, rapporterar Vetenskapsradion.

Visent, europeisk bison. På bilden syns en hanne från Polen. Foto: Charles J. Sharp, Sharp Photography

"Skulle klara sig utmärkt"

En gång i tiden, för flera tusen år sedan, fanns det vilda visenter i Sverige.

Nu tycks intresset ha ökat för att återintroducera bjässen på 600 kilo i svensk natur.

Relativt nyligen genomfördes en så kallad genomförbarhetsanalys, en förstudie, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som undersökte möjligheten att plantera in visenter i landet.

Studien, som beställdes av Skogssällskapet, tittade då bland annat på ett 1 100 hektar stort område i Västmanland.

– I vår studie visar vi att det finns ett antal områden där visenter förmodligen skulle klara sig alldeles utmärkt, säger Carl-Gustaf Thulin, forskare och docent vid SLU, till Sveriges Radio.

Flera fördelar

Det är Naturvårdsverket som ansvarar för beslut om att återinföra visenter i Sverige, om någon skickar in en ansökan.

Beslutsprocessen kan vara enkel. Säger myndigheten ja är det grönt ljus. Det kan dock kompliceras av att andra aktörer blandas in, exempelvis regeringen och EU. Dessutom ska ett sådant beslut vara väl förankrat med medborgarna, säger Carl-Gustaf Thulin.

När det gäller visentens eventuella påverkan på biologisk mångfald tycks det enligt forskaren finnas flera fördelar. En visent skulle påverka skogen ungefär som en halv älg.

– Vi vet sedan tidigare att visenter kan bidra med ett bete som påminner mycket om kor, har han tidigare sagt till nättidningen Natursidan.

Större problem kan det dock bli i jordbruket och Thulin understryker att dialog är ett måste om visenten skulle bli aktuell för återkomst på allvar.

"Om 20 år"

Enligt Carl-Gustaf Thulin finns det goda förhoppningar om en comeback för visenten i Sverige.

Det ligger emellertid sannolikt en bit fram i tiden. Tjugo år, är forskarens uppskattning när Vetenskapsradion intervjuar honom i början av 2025.

Men redan när studien lades fram förra året var Thulin hoppfull.

– Jag tycker personligen att det här är en bra idé. Det finns utmaningar, men jag är övertygad om att folk skulle vänja sig och känna stolthet över att ha visenter i närheten, sade han till Natursidan då.

Fakta om visenten, europeisk bison

  • Finns cirka 7 000 i det vilda, framför allt i östra Europa
  • Mankhöjd mellan 170-200 centimeter
  • Vuxna hanar kan väga mellan 500-920 kilo, honor mellan 340-540 kilo
  • Lever upp till 20 år i det vilda
  • Inga naturliga fiender i Europa
  • Nästan utrotad på 1900-talet
  • Rödlistad som nära hotad

Källa. Världsnaturfonden WWF

Foto: Valdemaras D.

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättefartyg i Norden – tusentals soldater ombord

2025 09 12

Världens största hangarfartyg befinner sig i nordiskt vatten.

Tusentals soldater uppges befinna sig ombord.

Det handlar om det amerikanska fartyget USS “Gerald R. Ford” som är på väg att lägga till i yttre Oslofjorden, rapporterar norska medier.

Skeppet följs av norska kustbevakningsfartyget Nornen.

Två polisbåtar är samtidigt på väg “i relativt hög hastighet”, skriver Dagbladet.

– Vi har sagt att fartyget kommer att anlända på fredag, men kan av säkerhetsskäl inte kommentera ytterligare, säger överstelöjtnant Stine Barclay Gaasland till NTB.

Enormt fartyg

Syftet med besöket är att fördjupa relationen med Norges försvarsmakt.

USS Gerald R. Ford är 333 meter långt och som mest 78 meter bred. Två kärnreaktorer driver skeppet som har en maxhastighet på över 30 knop.

Över 90 flygplan och helikoptrar får plats liksom en besättning på 4 500 personer.

– Om vi ska fungera bra tillsammans i en eventuell kris eller krig är det avgörande att vi tränar tillsammans i fredstid, framhåller norska försvarsmakten enligt NRK.

LÄS MER: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Bevakas hårt

Det aktuella fartyget var det första av en ny typ när det sjösattes i den amerikanska flottan redan 2013.

Under tiden som skeppet är i norskt vatten måste båtägare hålla ett avstånd på 0,5 sjömil från hangarfartyget.

Dessutom får varken drönare eller flygplan operera i närheten av skeppet.

I samband med att USS Gerald R. Ford vistas i Oslo, samt när det ska segla in och ut ur Oslofjorden, kommer det att bevakas med militära fartyg och vakter.

Förra gången fartyget var på besök i Oslofjorden, 2023, var det tvunget att lotsas fram då det är strax under det maximala djupet i fjorden.

Vid det förra besöket var det många som samlades för att titta på när fartyget anlände.

En del var dock kritiska och argumenterade för att det var pålitligt att ha ett amerikanskt krigsfartyg i Oslofjorden, enligt NRK.

LÄS MER: Amerikansk snabbmatsjätte uppges komma till Sverige

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Japan agerar mot Ryssland

2025 09 12

Efter Rysslands fortsatta aggressioner mot Ukraina agerar nu Japan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen uppmanat omvärlden att öka det ekonomiska trycket mot Ryssland.

Ukraina och EU har också uppmanat USA att agera med ekonomiska sanktioner mot den ryska krigsmakten.

Nu agerar Japan med ett sanktionspaket mot flera ryska aktörer.

– Vi tackar Japan för dess orubbliga solidaritet med Ukraina. Tillsammans är vi starkare, säger den ukrainske presidentens stabschef Andriy Yermak, rapporterar Kyiv Independent.

Slår mot flera aktörer

Den japanska regeringen meddelar att man inför sanktioner mot 47 ryska företag.

Sanktionspaketet inkluderar också nio personer och flera andra enheter som är inblandade i den ryska krigsmaktens aggression mot Ukraina.

Japan sänker också pristaket på rysk sjöburen råolja från 60 dollar till 47,60 dollar per fat.

Det är liknande åtgärder som EU och Storbritannien infört sedan tidigare.

Läs också: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Innefattar även exportförbud

Bland de ryska aktörerna som drabbas av sanktionerna finns de som är inblandade i den ryska aggressionen i Donbass.

Men också aktörer som varit delaktiga kring ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och de södra och östra regionerna av Ukraina.

Åtgärderna omfattar även ett exportförbud för två ryska aktörer och nio andra aktörer från andra länder som är inblandade i kringgåendet av rådande sanktioner.

– Det här är väldigt viktiga beslut. Ryssland får inte tjäna pengar på försäljningen av energiresurser och använda de pengarna för att föra krig, framhåller Andriy Yermak.

Stort lån

Japan erbjuder också ett lån på 3,3 miljarder dollar till Ukraina.

Det ska finansieras av intäkter från frysta ryska tillgångar.

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger hotat att införa nya sanktioner mot Ryssland om landet inte går med på att upphöra med attackerna mot Ukraina.

Hans åtgärder har hittills begränsats till nya tullar mot Indien på grund av landets köp av rysk olja.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: President of Russia Office, resp D. Calma

Text: Redaktionen