Utesluter ej militärt materiel på Estonia när fartyget sjönk

2021 10 03

– Det kan finnas information som jag inte fick del av.

Det uppger tidigare hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt till Sveriges Radio angående frågan om militära transporter ombord på Estonia som han utredde 2005.

Ramar för uppdraget

– Det kan finnas information som jag inte fick del av. Det kan också vara så att information av olika slag fanns i det material jag tog del av, och att jag har gjort en samlad bedömning av det som jag kunde göra inom ramen för ett sådant här utredningsuppdrag, säger Johan Hirschfeldt till SR.

Vid minst två tillfällen

2004 avslöjade SVT-programmet Uppdrag Granskning att militär utrustning fraktades på Estonia vid minst två tillfällen innan fartyget gick under med 852 dödsoffer som följd och regeringen gav då Hirschfeldt i uppdrag att utreda saken.

Hade fraktat militär utrustning

Hirschfeldt kom fram till att TV-uppgifterna stämde - vid två tillfällen i september 1994 fraktade Estonia militär utrustning – men hovrättspresidenten bedömde samtidigt att Estonia hade inte med sig militär utrustning just den natten då fartyget förliste, rapporterar SR.

Sanningen kan ha dolts

Men i dagens söndagsintervju ger han ny information och indikerar att han kanske inte fått reda på sanningen. Han lyfter bland annat fram att han utgick från att alla han pratade med gav korrekta uppgifter och han framhåller att en ordentlig polisutredning med åklagare hade haft friare tyglar att ta reda på information än vad han själv hade.

– En åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige, säger Hirschfeldt till SR.

ANALYS

Allt mer klargör att utredningen av Estonia sköttes mycket bristfälligt när det begav sig. Det kan inte uteslutas att främmande makt har varit inblandad och det är av yttersta vikt att svenska folket får veta sanningen så långt det är möjligt.

Dokumentärfilmaren Henrik Evertssons uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” visades i Kanal 5 och Discovery hösten 2020 och avslöjade hittills okända skador på Estonia. Därefter beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas och han anser att detonation inte kan uteslutas.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="716"]

JUST NU: EU tvärvänder – backar från Ukrainastöd

2025 10 10

EU kommer avsluta ett av unionens stödprogram för Ukraina.

Den 4 mars 2022 aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet.

Det innebär att personer från Ukraina direkt ska kunna få tillfälligt skydd och uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.

Nu har EU fattat beslutet att avsluta stödet.

Ukraina har meddelats

EU har nu uppmanat den ukrainska regeringen att börja förbereda sig för att de mest utsatta medborgarna kommer att återvända.

– Europeiska unionen har meddelat att man planerar att avsluta sitt stödprogram för ukrainska flyktingar från och med mars 2027, säger den ukrainska parlamentsledamoten Viktoria Hryb, rapporterar Kyiv Post.

Efter att massflyktsdirektivet aktiverades i mars 2022 har det förlängts två gånger.

Enligt de nya riktlinjerna förväntas länderna i EU avveckla programmet och samtidigt säkerställa stöd till ukrainare när de förbereder sig för att återvända hem.

– Efter 2027 kommer bara ukrainare som har officiella jobb och har fått uppehållstillstånd eller medborgarskap att få stanna i EU-länder. Alla andra kommer att behöva återvända hem, säger Viktoria Hryb.

”Återuppbygga landet”

De nya rekommendationerna till EU:s medlemsländer uppmanar till en samordnad plan som hjälper flyktingar att återvända och återintegreras i Ukraina.

– EU:s solidaritet med Ukraina förblir oförändrad. Men att det är dags att förbereda sig
för det ögonblick då landets medborgare kan återvända hem och delta i återuppbyggnaden av landet, säger Danmarks migrationsminister Kaare Dybvad Bek, rapporterar tidningen.

Läs också: EU:s besked – så ska ryska stridsflygen hanteras

Ekonomiskt stöd

En del europeiska länder har redan börjat förbereda ekonomiskt stöd till ukrainare som väljer att återvända.

Irland håller på att utveckla ett nytt program som kan betala upp till 2 500 euro för privatpersoner och 10 000 euro till familjer som återvänder.

I Finland diskuteras ett stöd på upp till 5 300 euro.

Rekommendationerna från EU är inte juridiskt bindande, så varje land kan själva bestämma hur man vill agera.

Läs också: EU nära mardröm – ”kan förändras i grunden”

Foto: President of Ukraine Office resp Dati Bendo, European Union, 2025

Text: Redaktionen

Nytt bidrag för barnfamiljer – 200 000 beviljas

2025 10 10

Regeringen har infört ett nytt bidrag för barnfamiljer.

I våras presenterade regeringen en ny satsning på barnfamiljer.

I somras beslutade riksdagen att genomföra satsningen.

Det innebär att det nu är möjligt för barnfamiljer att ansöka om ytterligare bidrag för sina barn.

Fritidskortet

Den nya satsningen, Fritidskortet, lanserades i mitten av september.

– Fritidskortet för barn och unga är regeringens stora reform för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter. Det är en av de största folkhälsoreformerna som görs på många år, framhåller regeringen i ett uttalande.

Nu, knapp en månad senare, har över 200 000 barn sökt och beviljats stödet.

– Vi är glada att så många har använt vår tjänst och hämtat Fritidskortet. Vi kan se att antalet hämtade fritidskort fortsätter att öka, säger Sofie Arvidsson som är enhetschef på E-hälsomyndigheten, i ett uttalande.

Läs också: Stort problem för svenska butiker: Stölderna ökar

Olika belopp

Vårdnadshavare kan använda Fritidskortet för att betala för barnens fritidsaktiviteter.

Det kan handla om idrott, dans eller musik.

Alla barn i åldrarna 8 till 16 år kan få 500 kronor varje år.

Barn som bor i hushåll som har fått bostadsbidrag förra året kan få ett utökat bidrag på 2 000 kronor.

Det är 32 000 barn som har fått det utökade bidrag än så länge.

– Vi kan se att det finns ett behov och vi vill att fler ska ta del av Fritidskortet. Att barn och ungdomar har en meningsfull fritid påverkar både deras psykiska och fysiska mående, säger Sofie Arvidsson.

Går fortfarande att ansöka

Fritidskortet har införts för att fler barn och unga, oavsett familjens ekonomi, ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid.

– Att må bra och att göra roliga saker påverkar hälsan på ett positivt sätt. Genom aktiviteter i föreningar och kommunala kulturskolor kan barnen få social gemenskap, känna trygghet, utveckla ett intresse och röra på sig, säger Folkhälsomyndighetens projektledare för Fritikskortet Madeleine Larsson, i ett uttalande.

Fritidskortet går att använda fram till den 30 november.

Läs också: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: J. Rockowitz

Text: Redaktionen