Utesluter ej militärt materiel på Estonia när fartyget sjönk

2021 10 03

– Det kan finnas information som jag inte fick del av.

Det uppger tidigare hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt till Sveriges Radio angående frågan om militära transporter ombord på Estonia som han utredde 2005.

Ramar för uppdraget

– Det kan finnas information som jag inte fick del av. Det kan också vara så att information av olika slag fanns i det material jag tog del av, och att jag har gjort en samlad bedömning av det som jag kunde göra inom ramen för ett sådant här utredningsuppdrag, säger Johan Hirschfeldt till SR.

Vid minst två tillfällen

2004 avslöjade SVT-programmet Uppdrag Granskning att militär utrustning fraktades på Estonia vid minst två tillfällen innan fartyget gick under med 852 dödsoffer som följd och regeringen gav då Hirschfeldt i uppdrag att utreda saken.

Hade fraktat militär utrustning

Hirschfeldt kom fram till att TV-uppgifterna stämde - vid två tillfällen i september 1994 fraktade Estonia militär utrustning – men hovrättspresidenten bedömde samtidigt att Estonia hade inte med sig militär utrustning just den natten då fartyget förliste, rapporterar SR.

Sanningen kan ha dolts

Men i dagens söndagsintervju ger han ny information och indikerar att han kanske inte fått reda på sanningen. Han lyfter bland annat fram att han utgick från att alla han pratade med gav korrekta uppgifter och han framhåller att en ordentlig polisutredning med åklagare hade haft friare tyglar att ta reda på information än vad han själv hade.

– En åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige, säger Hirschfeldt till SR.

ANALYS

Allt mer klargör att utredningen av Estonia sköttes mycket bristfälligt när det begav sig. Det kan inte uteslutas att främmande makt har varit inblandad och det är av yttersta vikt att svenska folket får veta sanningen så långt det är möjligt.

Dokumentärfilmaren Henrik Evertssons uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” visades i Kanal 5 och Discovery hösten 2020 och avslöjade hittills okända skador på Estonia. Därefter beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas och han anser att detonation inte kan uteslutas.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="716"]

Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen