Utesluter ej militärt materiel på Estonia när fartyget sjönk

2021 10 03

– Det kan finnas information som jag inte fick del av.

Det uppger tidigare hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt till Sveriges Radio angående frågan om militära transporter ombord på Estonia som han utredde 2005.

Ramar för uppdraget

– Det kan finnas information som jag inte fick del av. Det kan också vara så att information av olika slag fanns i det material jag tog del av, och att jag har gjort en samlad bedömning av det som jag kunde göra inom ramen för ett sådant här utredningsuppdrag, säger Johan Hirschfeldt till SR.

Vid minst två tillfällen

2004 avslöjade SVT-programmet Uppdrag Granskning att militär utrustning fraktades på Estonia vid minst två tillfällen innan fartyget gick under med 852 dödsoffer som följd och regeringen gav då Hirschfeldt i uppdrag att utreda saken.

Hade fraktat militär utrustning

Hirschfeldt kom fram till att TV-uppgifterna stämde - vid två tillfällen i september 1994 fraktade Estonia militär utrustning – men hovrättspresidenten bedömde samtidigt att Estonia hade inte med sig militär utrustning just den natten då fartyget förliste, rapporterar SR.

Sanningen kan ha dolts

Men i dagens söndagsintervju ger han ny information och indikerar att han kanske inte fått reda på sanningen. Han lyfter bland annat fram att han utgick från att alla han pratade med gav korrekta uppgifter och han framhåller att en ordentlig polisutredning med åklagare hade haft friare tyglar att ta reda på information än vad han själv hade.

– En åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige, säger Hirschfeldt till SR.

ANALYS

Allt mer klargör att utredningen av Estonia sköttes mycket bristfälligt när det begav sig. Det kan inte uteslutas att främmande makt har varit inblandad och det är av yttersta vikt att svenska folket får veta sanningen så långt det är möjligt.

Dokumentärfilmaren Henrik Evertssons uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” visades i Kanal 5 och Discovery hösten 2020 och avslöjade hittills okända skador på Estonia. Därefter beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas och han anser att detonation inte kan uteslutas.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="716"]

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen