Utdöd bjässe ska väckas till liv – forskare bekräftar enorm framgång

2025 03 05

De första ullhåriga mössen har sett dagens ljus.

Gnagarna, med det ljusa och vågiga håret, är ett stort steg på vägen mot målet att väcka den 15 ton tunga ullhåriga mammuten till liv igen.

Colossal Biosciences, det till synes Jurassic Park-inspirerade amerikanska företaget bakom satsningen, är lyriska över framgången.

Siktet är nu inställt på att den första mammuten ska vandra på jorden igen lagom till 2028 – efter att ha dött ut för ungefär 4 000 år sedan.

– Det accelererar inte processen men det är en enorm bekräftelse, säger Ben Lamm, medgrundare och vd för Colossal Biosciences, till The Guardian.

Aktiverade mammutgener

De ullhåriga mössens päls är tre gånger längre än den hos en genomsnittlig labbmus.

Djuren skapades genom att forskarna aktiverade mammutgener i mössen – vilket förenklat resulterade i de ullhåriga små gnagarna.

Totalt modifierades sju gener, varav några av dem återfinns hos mammutar, som påverkade pälsens egenskaper.

När det är dags för mammuten är tanken att dess gener ska aktiveras hos elefanter, vilket kommer att skapa en hybridart med mammutlika egenskaper.

– Jag tror att förmågan att modifiera flera gener samtidigt i möss, och att göra det och få det ulliga utseendet vi förväntade oss, är ett mycket viktigt steg.

Det säger svensken Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet och rådgivare till Colossal, till CNN.

– Det är ett bevis på principen att Colossal har kunskapen att göra den här typen av genmodifiering, inklusive att infoga mammutgenvarianter i en annan art.

Många är kritiska

Colossal planerar även att återskapa dronten och den tasmanska tigern, båda två numera utrotade. Den ullhåriga mammuten bedöms dock befinna sig främst i kön.

Alla är dock inte lika exalterade.

Sedan 2021 har det amerikanska bolaget investerat 435 miljoner dollar i satsningen och kritiker menar att de enorma summorna istället hade gjort bättre nytta för djur som fortfarande existerar.

– Vi vet mycket om mössens genetik, men vi vet mycket mindre om mammutar och elefanter. Det är ännu inte känt vilka delar av genomet som är avgörande för att uppnå de egenskaper som behövs för att göra en elefant lämplig för ett liv på polcirkeln, säger Tori Herridge, universitetslektor vid School of Biosciences, University of Sheffield.

Mössens förmåga att stå emot kyla med den ullhåriga pälsen testades inte i experimentet.

Modell av ullhårig mammut vid Royal Victoria Museum i Kanada. Foto: Thomas Quine.

Foto: C. Stark

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen