Utdöd bjässe ska väckas till liv – forskare bekräftar enorm framgång
2025 03 05
Forskare har i ett laboratorium lyckats skapa ett “nytt” livs levande däggdjur.
De första ullhåriga mössen har sett dagens ljus.
Gnagarna, med det ljusa och vågiga håret, är ett stort steg på vägen mot målet att väcka den 15 ton tunga ullhåriga mammuten till liv igen.
Colossal Biosciences, det till synes Jurassic Park-inspirerade amerikanska företaget bakom satsningen, är lyriska över framgången.
Siktet är nu inställt på att den första mammuten ska vandra på jorden igen lagom till 2028 – efter att ha dött ut för ungefär 4 000 år sedan.
– Det accelererar inte processen men det är en enorm bekräftelse, säger Ben Lamm, medgrundare och vd för Colossal Biosciences, till The Guardian.
Aktiverade mammutgener
De ullhåriga mössens päls är tre gånger längre än den hos en genomsnittlig labbmus.
Djuren skapades genom att forskarna aktiverade mammutgener i mössen – vilket förenklat resulterade i de ullhåriga små gnagarna.
Totalt modifierades sju gener, varav några av dem återfinns hos mammutar, som påverkade pälsens egenskaper.
När det är dags för mammuten är tanken att dess gener ska aktiveras hos elefanter, vilket kommer att skapa en hybridart med mammutlika egenskaper.
– Jag tror att förmågan att modifiera flera gener samtidigt i möss, och att göra det och få det ulliga utseendet vi förväntade oss, är ett mycket viktigt steg.
Det säger svensken Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet och rådgivare till Colossal, till CNN.
– Det är ett bevis på principen att Colossal har kunskapen att göra den här typen av genmodifiering, inklusive att infoga mammutgenvarianter i en annan art.
Många är kritiska
Colossal planerar även att återskapa dronten och den tasmanska tigern, båda två numera utrotade. Den ullhåriga mammuten bedöms dock befinna sig främst i kön.
Alla är dock inte lika exalterade.
Sedan 2021 har det amerikanska bolaget investerat 435 miljoner dollar i satsningen och kritiker menar att de enorma summorna istället hade gjort bättre nytta för djur som fortfarande existerar.
– Vi vet mycket om mössens genetik, men vi vet mycket mindre om mammutar och elefanter. Det är ännu inte känt vilka delar av genomet som är avgörande för att uppnå de egenskaper som behövs för att göra en elefant lämplig för ett liv på polcirkeln, säger Tori Herridge, universitetslektor vid School of Biosciences, University of Sheffield.
Mössens förmåga att stå emot kyla med den ullhåriga pälsen testades inte i experimentet.
Modell av ullhårig mammut vid Royal Victoria Museum i Kanada. Foto: Thomas Quine.
Foto: C. Stark
Text: Redaktionen
