USA:s väljare vill förändra Högsta Domstolen

2021 05 08

63% av USA:s väljare vill införa en tidsbegränsning för hur länge domarna i USA:s högsta domstol ska få sitta kvar på sina poster.

När någon av Högsta Domstolens nio domare avgår eller avlider så utser den sittande presidenten ny domare och mandatet löper livet ut. Efter att Donald Trump fick möjlighet att utse hela tre nya domare utgörs nu domstolen av 6 konservativa domare och 3 liberala domare. Den liberala domaren tillika vänsterikonen Ruth Bader Ginsburg finns fortfarande kvar på domstolens officiella foto även om hon avlidit och ersatts av konservativa Amy Coney Barrett.

President Biden har format en grupp med både republikaner och demokrater för att se över möjligheterna att modernisera och förändra domstolen och då inte minst processen för att utse nya domare vilket ofta är i strålkastarljuset i USA

En ny mätning från Ipsos/Reuters visar följande:

63% vill införa en tidsbegränsning eller åldersbegränsning för domarna

22% säger nej till införande av begränsningar

38% vill utöka från 9 till 13 domare

42% vill inte utöka antalet domare

FOTO: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States.

ANALYS
Demokraterna i kongressen har nyligen föreslagit att utöka domstolen till 13 domare men partiledningen är måttligt intresserad av att gå vidare med idén. Det är en känslig fråga för Joe Biden som eftersträvar ökad enighet och samverkan med Republikanerna. Sedan Högsta Domstolen skapades 1789 har antalet domare förändrats totalt sju gånger genom historien men har varit 9 st sedan 1869.

Att utöka från 13 till 9 domare löser inte den olyckliga politiseringen av Högsta Domstolen. För att uppnå det behöver utnämningarna baseras på annat än vilken ideologisk eller politisk lutning domarna har och sannolikt behöver beslutet flyttas från presidenten till en partipolitiskt neutral instans. För att förenkla en sådan övergång kunde man fasa ut sittande domare enligt nu befintliga regler, det vill säga att de får sitta kvar livet ut.

[yop_poll id="28"]

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

– Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen