USA:s väljare vill förändra Högsta Domstolen

2021 05 08

63% av USA:s väljare vill införa en tidsbegränsning för hur länge domarna i USA:s högsta domstol ska få sitta kvar på sina poster.

När någon av Högsta Domstolens nio domare avgår eller avlider så utser den sittande presidenten ny domare och mandatet löper livet ut. Efter att Donald Trump fick möjlighet att utse hela tre nya domare utgörs nu domstolen av 6 konservativa domare och 3 liberala domare. Den liberala domaren tillika vänsterikonen Ruth Bader Ginsburg finns fortfarande kvar på domstolens officiella foto även om hon avlidit och ersatts av konservativa Amy Coney Barrett.

President Biden har format en grupp med både republikaner och demokrater för att se över möjligheterna att modernisera och förändra domstolen och då inte minst processen för att utse nya domare vilket ofta är i strålkastarljuset i USA

En ny mätning från Ipsos/Reuters visar följande:

▪63% vill införa en tidsbegränsning eller åldersbegränsning för domarna

▪22% säger nej till införande av begränsningar

▪38% vill utöka från 9 till 13 domare

▪42% vill inte utöka antalet domare

FOTO: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States.

ANALYS
Demokraterna i kongressen har nyligen föreslagit att utöka domstolen till 13 domare men partiledningen är måttligt intresserad av att gå vidare med idén. Det är en känslig fråga för Joe Biden som eftersträvar ökad enighet och samverkan med Republikanerna. Sedan Högsta Domstolen skapades 1789 har antalet domare förändrats totalt sju gånger genom historien men har varit 9 st sedan 1869.

Att utöka från 13 till 9 domare löser inte den olyckliga politiseringen av Högsta Domstolen. För att uppnå det behöver utnämningarna baseras på annat än vilken ideologisk eller politisk lutning domarna har och sannolikt behöver beslutet flyttas från presidenten till en partipolitiskt neutral instans. För att förenkla en sådan övergång kunde man fasa ut sittande domare enligt nu befintliga regler, det vill säga att de får sitta kvar livet ut.

[yop_poll id="28"]

Glädjebesked för Tidöregeringen – siffror skjuter i höjden

2026 07 28

Nu kommer ett positivt besked för regeringen inför valet.

Regerings- och Tidöpartierna har ett tufft opinionsläge inför riksdagsvalet i september.

Men nu kommer glädjebesked för regeringen som kan stärka partiernas valspurt.

Fortsätter öka

Ekonomi och arbetsmarknad är viktiga frågor för väljarna.

Nu kommer siffror som visar att arbetsmarknaden i Sverige är på väg åt rätt håll.

Antalet sysselsatta i Sverige fortsätter att öka, visar ny statistik från SCB.

I åldern 15 till 74 år ökade antalet sysselsatta med 27 000 personer i maj jämfört med motsvarande månad förra året.

Det innebär alltså att arbetslösheten minskar.

Under maj minskade arbetslösheten till 5,2 procent för personer mellan 20 och 65 år, visar statistiken.

Ökningen av antalet sysselsatta innebär att de under maj månad uppgick till 5 309 000 personer.

Många män och ännu fler kvinnor fick nytt jobb i maj.

– Sysselsättningen ökade med 15 000 kvinnor och 12 000 män, enligt SCB.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Viktig integrationsfråga

Integrationen är också en viktig fråga inför valet, och även där kan Tidöregeringen glädja sig åt de nya siffrorna.

– Utrikes födda står för den största delen av ökningen av antalet sysselsatta med en ökning av 12 000 kvinnor och 11 000 män jämfört med maj 2025, enligt SCB.

Sysselsättningsgraden för utrikes födda ligger på 70,4 procent och är en av de viktiga integrationsfrågor som ofta diskuteras inför valet.

Bland inrikes födda är sysselsättningsgraden högre och ligger på 84,1 procent.

Den totala sysselsättningsgraden, alltså andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen, låg på 80,4 procent i maj 2026. Det är en mycket liten ökning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande månad förra året.

Arbetslösheten var i maj månad 11,2 procent bland utrikes födda och 3,2 procent bland inrikes födda.

Såväl integrationen som sysselsättningen och ekonomin lär bli stridsfrågor när valspurten närmar sig.

I en riksdagsdebatt i juni varnade Magdalena Andersson (S) för en växande arbetslöshet bland ungdomar.

ANDRA LÄSER: Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Historiskt besked för SD

2026 07 28

Sverigedemokraterna har nått en milstolpe som länge endast har förknippats med Socialdemokraterna.

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet. 

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

–  Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen