USA:s väljare vill förändra Högsta Domstolen

2021 05 08

63% av USA:s väljare vill införa en tidsbegränsning för hur länge domarna i USA:s högsta domstol ska få sitta kvar på sina poster.

När någon av Högsta Domstolens nio domare avgår eller avlider så utser den sittande presidenten ny domare och mandatet löper livet ut. Efter att Donald Trump fick möjlighet att utse hela tre nya domare utgörs nu domstolen av 6 konservativa domare och 3 liberala domare. Den liberala domaren tillika vänsterikonen Ruth Bader Ginsburg finns fortfarande kvar på domstolens officiella foto även om hon avlidit och ersatts av konservativa Amy Coney Barrett.

President Biden har format en grupp med både republikaner och demokrater för att se över möjligheterna att modernisera och förändra domstolen och då inte minst processen för att utse nya domare vilket ofta är i strålkastarljuset i USA

En ny mätning från Ipsos/Reuters visar följande:

▪63% vill införa en tidsbegränsning eller åldersbegränsning för domarna

▪22% säger nej till införande av begränsningar

▪38% vill utöka från 9 till 13 domare

▪42% vill inte utöka antalet domare

FOTO: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States.

ANALYS
Demokraterna i kongressen har nyligen föreslagit att utöka domstolen till 13 domare men partiledningen är måttligt intresserad av att gå vidare med idén. Det är en känslig fråga för Joe Biden som eftersträvar ökad enighet och samverkan med Republikanerna. Sedan Högsta Domstolen skapades 1789 har antalet domare förändrats totalt sju gånger genom historien men har varit 9 st sedan 1869.

Att utöka från 13 till 9 domare löser inte den olyckliga politiseringen av Högsta Domstolen. För att uppnå det behöver utnämningarna baseras på annat än vilken ideologisk eller politisk lutning domarna har och sannolikt behöver beslutet flyttas från presidenten till en partipolitiskt neutral instans. För att förenkla en sådan övergång kunde man fasa ut sittande domare enligt nu befintliga regler, det vill säga att de får sitta kvar livet ut.

[yop_poll id="28"]

9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen