USA:s väljare vill förändra Högsta Domstolen

2021 05 08

63% av USA:s väljare vill införa en tidsbegränsning för hur länge domarna i USA:s högsta domstol ska få sitta kvar på sina poster.

När någon av Högsta Domstolens nio domare avgår eller avlider så utser den sittande presidenten ny domare och mandatet löper livet ut. Efter att Donald Trump fick möjlighet att utse hela tre nya domare utgörs nu domstolen av 6 konservativa domare och 3 liberala domare. Den liberala domaren tillika vänsterikonen Ruth Bader Ginsburg finns fortfarande kvar på domstolens officiella foto även om hon avlidit och ersatts av konservativa Amy Coney Barrett.

President Biden har format en grupp med både republikaner och demokrater för att se över möjligheterna att modernisera och förändra domstolen och då inte minst processen för att utse nya domare vilket ofta är i strålkastarljuset i USA

En ny mätning från Ipsos/Reuters visar följande:

▪63% vill införa en tidsbegränsning eller åldersbegränsning för domarna

▪22% säger nej till införande av begränsningar

▪38% vill utöka från 9 till 13 domare

▪42% vill inte utöka antalet domare

FOTO: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States.

ANALYS
Demokraterna i kongressen har nyligen föreslagit att utöka domstolen till 13 domare men partiledningen är måttligt intresserad av att gå vidare med idén. Det är en känslig fråga för Joe Biden som eftersträvar ökad enighet och samverkan med Republikanerna. Sedan Högsta Domstolen skapades 1789 har antalet domare förändrats totalt sju gånger genom historien men har varit 9 st sedan 1869.

Att utöka från 13 till 9 domare löser inte den olyckliga politiseringen av Högsta Domstolen. För att uppnå det behöver utnämningarna baseras på annat än vilken ideologisk eller politisk lutning domarna har och sannolikt behöver beslutet flyttas från presidenten till en partipolitiskt neutral instans. För att förenkla en sådan övergång kunde man fasa ut sittande domare enligt nu befintliga regler, det vill säga att de får sitta kvar livet ut.

[yop_poll id="28"]

Trafikverket förvarnar: 3 000 kronor i böter om man blir påkommen

2025 04 28

Den som åker fast riskerar böter på 3 000 kronor.

Men det är kanske ändå omgivningen snarare än den skyldiga individen som påverkas mest.

Av det skälet växlar Trafikverket upp inför valborgsmässoafton senare i veckan.

Tillsammans med polisen tar myndigheten nu krafttag för att stoppa folk från att gena över tågspåren, rapporterar SR:s Trafikredaktion.

"Frestande att kliva rakt över"

Att insatserna görs inför valborg är ingen slump.

Inte heller att den främsta bevakningen kommer att koncentreras till studentstäderna Lund och Uppsala, dit många reser med tåg för att delta i festligheterna.

– Vi vet av erfarenhet med de här spontanfesterna med mängder av studenter som gärna kanske vill komma fortare fram till festplatsen, då är det väldigt frestande för dem att kliva rakt över spåren, säger Göran Holmberg, verksamhetssamordnare på Trafikverket, till radion.

Hela Sverige

Problemet med spårspring finns dock i hela Sverige och Trafikverket har återkommande flaggat för det allt vanligare lagbrottet, inte minst inför lov och ledigheter.

Och det har ökat.

År 2023 uppgick antalet förseningstimmar för tågen till 3 000 på grund av obehöriga på spåren. Förra året ökade den siffran till 4 500 timmar.

I somras meddelade Trafikverket att stora pengar läggs på att på vissa platser sätta upp två meter höga stängsel som är svåra att klippa sönder.

– Även om det som tur är oftast går bra spårar det ibland ur och övergår från bus till skadegörelse eller olyckor med allvarliga konsekvenser för alla inblandade, sade Trafikverkets regionala direktör Rami Yones då.

"Hjärtat i halsgropen"

Enligt Göran Holmberg är det inte bara ungdomar som trotsar spårförbuden. Svampplockare, burksamlare, suicidala personer och folk som helt enkelt bara vill ta en genväg är några av grupperna som ofta gör sig skyldiga.

Många kryper också under bommarna för att ta sig över spåret innan tåget kommer. Man tror att “lokföraren kommer se mig”, förklarar Göran Holmberg till lokaltidningen.

– Men det man inte tänker på är att föraren får hjärtat i halsgropen och kanske måste tas ur tjänst för att han eller hon känner sig skakade. Sedan blir tåget kanske stående i en timme innan en ny förare är på plats, säger han till Sydöstran.

Den som upptäcker någon som korsar ett tågspår uppmanas att höra av sig till Trafikverket.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Johan Pehrson (L) avgår

2025 04 28

Liberalernas partiledare Johan Pehrson avgår.

Det meddelar han själv på måndagen.

–  Nu, med ett och ett halvt år till val, är det dags för mig att lämna över facklan till en nästa partiledare, säger Johan Pehrson i ett uttalande enligt Expressen. 

– Jag är stolt över att ha igen gjort Liberalerna till en relevant aktör i svensk politik, fortsätter L-ledaren. 

Kallar till pressträff

Med anledning av avhoppet kallar Liberalerna till pressträff klockan 13.

Tig partiet över spärren

Johan Pehrson har varit partiledare för L i över tre år. I april 2022 efterträdde han Nyamko Sabuni. 

Pehrson lyckades ta Liberalerna över riksdagsspärren i valet samma år. Ett nästintill uträknat L fick 4,61 procent av rösterna. 

Efter valframgången har dock väljarstödet minskat stadigt. I de senaste opinionsmätningarna har Liberalerna hamnat långt under fyraprocentspärren. 

Lång politisk karriär 

Utöver partiledarposten har Johan Pehrson haft flera viktiga uppdrag i Liberalerna. Han var partisekreterare för partiet, som då kallades för Folkpartiet, mellan 2001 och 2002.

Han var även partiets gruppledare mellan 2006 och 2014. 

Foto: Oscar Samuelsson Regeringskansliet

Text: Redaktionen