USA:s talman: Inget nytt avtal om Ukrainastöd

2024 01 17

Republikanerna och demokraterna har svårt att komma överens.

Det har länge rått dödläge kring frågan om bistånd till Ukraina.

Under flera månader har republikaner och demokrater försökt komma överens, men inte lyckats.

Inte dags

Inför ett möte i Vita huset fanns förhoppningen att kunna bryta dödläget i kongressen över bistånd till Ukraina.

Men nu har den republikanske talmannen Mike Johnson signalerat om att en kompromiss inte är möjlig i dagsläget.

Republikanerna har i flera månader blockerat stödet till Ukraina och velat ha en kompromiss om stärkt gränsskydd för att släppa igenom stödet.

– Jag tror inte att det är dags för en omfattande immigrationsreform nu eftersom vi vet hur komplicerat det är, sa Johnson inför mötet i Vita huset, uppger The New York Times.

– Du kan inte göra det snabbt. Jag tror att det är dags att säkra gränsen.

Sammankallat

USA:s president Joe Biden hade sammankallat Johnson och andra kongressledare samt de högsta lagstiftarna för nationella säkerhetskommittén i kongressen.

Detta i ett försök att bryta de olika åsikterna gällande militärt bistånd till Ukraina och gränssäkerhetspolitiken som republikanerna har insisterat på är ett krav på stödet.

Kompromiss

En grupp republikaner och demokrater i senaten samt tjänstemän i Biden-administrationen har under de senaste veckorna gjort framsteg gällande en kompromiss.

Kompromissens syfte är att låsa upp stöd för en ny omgång pengar för Ukraina.

Men högt uppsatta republikaner har stått emot den framväxande överenskommelsen.

”Öppna gränspolitik”

– Vi måste säkra vår egen gräns innan vi pratar om att göra något annat. Och det är budskapet jag har haft sedan dag ett, uppger Johnson för nyhetssajten.

Som ännu en indikation på att republikanerna inte är på humör för att kompromissa, har republikanska ledare planerat en omröstning om en resolution som fördömer vad de kallar presidentens "öppna gränspolitik".

Man uppmanar presidenten att avsluta vad de anser vara en allt för öppen gränspolitik.

– Gränsen är en katastrof, och den måste åtgärdas, har Johnson sagt.

Foto: S. Marcus

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 27

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen