USA:s besked: Då störtar vi Kim Jong-Un

2023 04 27

USA tar till nya medel för att slå tillbaka mot upprepade kärnvapenhot från Nordkorea.

Detta i form av att president Joe Biden ingått ett helt nytt avtal med Sydkorea kring just kärnvapenfrågan, rapporterar CNN.

Med jämna mellanrum ska USA placera ut amerikanska kärnvapenubåtar i Sydkoreanskt vatten. Dessutom ska Seoul involveras i högre grad gällande planeringen av olika former av kärnvapenoperationer.

Löftet: Då upphör regimen att existera

I gengäld accepterar Sydkorea att inte utveckla egna kärnvapen – till skillnad från grannen i norr som fortsätter att smida planer på taktiska kärnvapen som kan riktas mot grannlandet.

Kim Jong-Un och Nordkorea finslipar även sina försök att producera långdistansvapen som skulle kunna slå ner på USA:s fastland.

Men om diktatorn skulle göra verklighet av sina hot kommer den nordkoreanska regimen att upphöra att existera, lovar Joe Biden.

– En kärnvapenattack från Nordkorea mot USA, dess allierade eller partner är oacceptabel och kommer att resultera i slutet på vilken regim som helst som skulle vidta en sådan åtgärd, säger han på en presskonferens enligt sydkoreanska Yonhap.

Ökad avskräckning

Det avtal USA och Sydkorea nu ingått, som går under namnet Washingtondeklarationen, ska skrämma Nordkorea från att våga använda sig av massförstörelsevapen.

– Det handlar om att stärka avskräckningen och svaret på Nordkoreas eskalerande beteende, säger Joe Biden.

– Samtidigt fortsätter vi att söka seriösa diplomatiska genombrott med Nordkorea för att stärka stabiliteten på halvön.

Nya kärnvapen

Så sent som för en månad sedan påstod Nordkorea att man tagit fram nya former av kärnvapen.

Det skulle enligt nyhetsbyrån AP handla om en mindre kärnvapenstridsspets, men som likväl skulle kunna bäras av interkontinentala robotar med potential att ta sig hela vägen till USA.

– Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har uppmanat sina kärnkraftsforskare att öka produktionen av vapenklassat material för att tillverka bomber till hans växande vapenlager, framhåller AP.

Intensifierade spänningar

Varningarna från Nordkorea har intensifierats i takt med att USA och Sydkorea fördjupat sitt militära samarbete.

– Den militära och politiska situationen på den koreanska halvön och i regionen har nått ett extremt läge på grund av de hänsynslösa militära konfrontationsmanövrarna och fientliga handlingar från USA och dess vasallstater, uppgav en talesperson för det nordkoreanska utrikesdepartementet i februari.

Uttalandet avvisades i USA som föreslog diplomatiska samtal.

– Vi har klargjort att vi inte har några fientliga avsikter mot Nordkorea och söker seriös och uthållig diplomati för att ta itu med hela skalan av frågor som är oroande för båda länderna och regionen, säger en talesperson för Vita husets nationella säkerhetsråd enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen