USA vill covidvaccinera bebisar

2022 02 04

Barn från sex månader till fem år ska få vaccinet mot viruset.

Det begär läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech.

Ansökt om tillstånd

Bolagen har ansökt om ett nödtillstånd hos den amerikanska läkehetsmyndigheten FDA. Ansökan ska ha skett på begäran av myndigheten, då FDA upplever en stor oro över den kraftiga spridningen av covidvarianten omikron, rapporterar New York Times.

19 miljoner

USA tillhör ett av de länder, som redan nu har gått långt ner i åldrarna om beslut av vaccin mot viruset. Barn under fem år tillhör den enda gruppen i USA som inte får vaccinera sig i landet. Gruppen utgör 19 miljoner av den totala befolkningen.

Två doser

Om ansökan blir godkänd kommer barn i åldersgruppen få ta del av två vaccinationsdoser med tre veckors mellanrum. Det finns även en plan hos amerikanska myndigheter att ge gruppen en påfyllnadsdos för att stärka försvaret mot viruset ytterligare. Detta undersöks i skrivande stund av läkemedelsbolagen, skriver New York Times.

Uppnår inte önskad immunitet

Det är ett ovanligt och oväntat drag från de federala myndigheten. Tidigare test har visat att en stor del av åldersgruppen inte uppnår önskad immunitet efter två doser. Endast barn mellan sex månader och två år uppnådde önskad immunitet efter två doser, rapporterar New York Times.

Tjänstemän hävdar motsatsen

I möten om strategin ska flera regeringstjänstemän argumenterat för att två doser är säkert, även om tester visat att det inte leder till ett fullfärdigt immunförsvar hos hela gruppen. Det framhäver flera personer som deltagit och är bekanta med diskussionerna, rapporterar New York Times.

En tiondel

Barnen ska dock få en betydligt mindre andel av den ordinarie vaccindosen. Personer i åldersgruppen som deltagit i testet har fått en tiondel av vaccindosen som vuxna får.

Akut möte

FDA har planerat ett akut möte där frågan ska diskuteras. Mötet är planerat till den 15 februari och kommer att utgöras av rådgivare och experter från myndigheten. Vid mötet ska begäran diskuteras och FDA förväntas presentera en rekommendation för vägen framåt, skriver New York Times.

Foto: M Haim

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen