USA: Stort steg mot hårdare vapenlagstiftning

2022 06 22

En majoritet i USA har beslutat att ett förslag om skärpta vapenregler kommer att tas upp för beslut.  

I en första omröstning röstade 64 senatorer för att ta upp förslaget till beslut, inklusive 14 republikaner, rapporterar CNN.

En klar majoritet.

Endast 34 senatorer röstade emot.

Historiskt beslut

Paketet innehåller flera åtgärder som syftar till att skärpa de federala vapenlagarna.

Om förslaget blir verklighet blir det USA:s första stora vapenlagstiftning på decennier, uppger Sky News.

Flera åtgärder

Bland annat skulle det nya lagförslaget innebära att det blir enklare för säljare att göra bakgrundskontroller på personer som är under 21 år vid köp av skjutvapen.

Det skulle även innebära att personer, som tidigare dömts för att ha misshandlat sin partner, inte får köpa skjutvapen.

Det är en stor seger för demokraterna som drivit frågan i flera år.

Dessutom kommer 11 miljarder dollar tillägnas satsningar mot psykisk ohälsa och ytterligare 2 miljarder dollar kommer att investeras i skolor för att öka säkerheten. 

Inget totalstopp                       

USA:s president Joe Biden har tidigare krävt ett totalstopp för köp av automatvapen. Det nya förslaget innehåller dock inget sådant förbud.

Den potentiella skärpningen av vapenreglerna i USA kommer kort efter masskjutningarna i Uvalde, Texas, och Buffalo, New York.

Skyttarna i båda städerna var under 18 år och använde sig av automatvapen.

Berömde förslaget

Senatens majoritetsledare Chuck Schumer berömde förhandlingarna och sa att lagförslaget representerar "framsteg och kommer att rädda liv."

– Även om det inte är allt vi vill ha, är den här lagstiftningen brådskande och nödvändig, sa demokraten i ett uttalande på tisdagen, enligt CNN.

Foto: S. Abraham

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat besked om elpriset – kan gälla hela vintern

2025 10 15

De senaste veckorna har oron för skyhöga elpriser ökat rejält.

För två veckor sedan flaggade elbolaget Bixia för dubbla elpriser fram till och med november månad.

Farhågorna förstärktes sedan när Svenska Kraftnät förra veckan gick ut med att Sverige plötsligt står utan elreserv inför vintern.

Det kan leda till akut elbrist, strömavbrott och skenande elpriser.

Oron förstärktes säkerligen ytterligare hos många hushåll när timpriset igår steg uppemot sju kronor per kilowattimme i södra Sverige, samtidigt som återstarten av Oskarshamns kärnkraftverk på nytt har skjutits fram.

Men.

Energibolaget Fortum ger nu lugnande besked.

Trots de senaste dagarnas prislarm ser Sverige ut att gå mot "hyfsat normala elpriser” till vintern.

– Även om vi det senaste dygnet hade ett par timmar med riktigt höga elpriser så säger det inte så mycket om hur den kommande vintern kommer att bli. Om vi istället tittar på priset som marknaden just nu förväntar sig under vinterhalvåret ligger det faktiskt på normala nivåer, men de relativt stora skillnaderna mellan elprisområden vi sett det senaste året består, säger Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

LÄS MER: Flera matvaror störtdyker i pris – hela listan

"Marginell påverkan"

Prognosen kan framstå som oväntad i förhållande till de senaste varningarna från Bixia, Svenska Kraftnät och de höga pristopparna färskt i minne.

Effekterna av de nyligen införda kvartspriserna och de så kallade Norgepriserna i grannlandet är också faktorer som nämnts i sammanhanget.

Men enligt Patrik Södersten har dessa förändringar “marginell påverkan”.

Istället är det temperaturen som framför allt avgör hur det blir.

– Får vi en riktigt kall vinter så får vi också räkna med höga elpriser. Kortare svängningar i pris och temperatur har mindre effekt, eftersom de flesta elkunder har ett genomsnittspris för månaden. Det orosmoln som jag ser just nu är om det årliga underhållet på kärnkraftsreaktorer skulle dra ut på tiden, samtidigt som vi får kallt och vindstilla väder. Då kan vi få höga priser, säger Patrik Södersten.

LÄS MER: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto:

Text: Redaktionen

USA på väg i konkurs – finansministern slår larm

2025 10 15

För två veckor sedan stängde USA:s statsapparat ned.

Republikanerna och demokraterna i Washington kunde inte enas om en budget.

Hundratusentals federala anställda har eller kommer bli permitterade som följd och flera myndigheter pausas delvis eller helt och hållet.

Nu slår finansminister Scott Bessent larm.

– Det här blir allvarligt. Det börjar påverka den verkliga ekonomin. Det börjar påverka människors liv, säger han i en intervju med Fox.

"USA på väg mot konkurs"

En som varnat för vad nedstängningen kan leda till är JP Morgans chefsekonom David Kelley.

– USA håller på att gå i konkurs, framhåller han enligt Fortune.

Chefsekonomen listar en rad problem som den amerikanska ekonomin måste ta tag i. Det gäller bland annat geopolitik, handelskrig, nya immigrationsregler och nedstängnignarna v statliga myndigheter.

– Den fråga jag oftast får av investerare och finansiella rådgivare är: “När kommer den federala skulden att explodera rakt i ansiktet på oss alla?” Mitt vanliga svar är att även om vi går i konkurs, så går vi i konkurs långsamt, säger David Kelley.

"Ingenting är öppet"

Under nedstängningen har många federalt anställda människor fått se sina löner utebli.

Enligt Scott Bessent kommer vissa grupper att prioriteras, till exempel militären.

– Vi måste hålla tillbaka vissa betalningar så att våra modiga män och kvinnor i den amerikanska militären kan få betalt, säger finansministern.

– Vi måste omorganisera saker. Vi måste permittera arbetare här i Washington DC och runt om i landet. Vi hade vänner på besök från min hemstad. De var tvungna att springa till djurparken i Washington DC på lördagen eftersom den är stängd nu. Ingenting är öppet.

LÄS MER: Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

Sjukförsäkring i fokus

Mike Johnson, talmannen i representanthuset, konstaterar att USA närmar sig “en av de längsta nedstängningarna i amerikansk historia”.

– Om inte Demokraterna drar tillbaka sina partikrav och antar en ren budget utan förpliktelser för att återöppna regeringen och betala våra federala anställda, säger han enligt Newsweek.

Demokraterna har motsatt sig de republikanska kraven på kraftiga nedskärningar i budgeten, i synnerhet när det gäller sjukförsäkringsprogram.

Partiet menar att förslagen skulle slå mot låg- och medelinkomsttagare, och vill istället bibehålla eller öka finansieringen för sjukvård och sociala trygghetssystem.

LÄS MER: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen