USA rasar mot Norge: sluta omedelbart

2025 06 11

Norge gör som Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland.

Igår meddelade länderna att sanktioner kommer att införas mot Israels säkerhetsminister Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich.

Bakgrunden är att de fem länderna anser att de israeliska ministrarna förespråkat fördrivning av palestinier från Gaza, uppmanat till våldsamheter mot Västbanken och utfärdat andra hot samt nedsättande uttalande om palestinier.

– Det är vår klara uppfattning att den israeliska regeringens politik i Palestina varken bidrar till fred eller säkerhet, uttrycker Norges statsminister Jonas Gahr Støre på sociala medier.

USA ser rött

Nu rasar USA mot beslutet.

Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio fördömer sanktionerna i skarpaste ordalag.

– Dessa sanktioner främjar inte de USA-ledda ansträngningarna att uppnå ett eldupphör, föra hem alla gisslan och avsluta kriget, framhäver Rubio i ett uttalande.

Han uppmanar skarpt Norge och övriga länder att omedelbart ändra sig.

– Vi avvisar alla tankar på likvärdighet: Hamas är en terroristorganisation som begått outsägliga grymheter, fortsätter att hålla oskyldiga civila som gisslan och hindrar Gazas befolkning från att leva i fred. Vi påminner våra partners om att inte glömma vem den verkliga fienden är. USA uppmanar till att sanktionerna upphävs och står sida vid sida med Israel.

Norge: "Helt oacceptabelt"

Norge har i sin tur reagerat på det amerikanska svaret.

Enligt Andreas Motzfeldt Kravik, statssekreterare vid norska utrikesdepartementet, finns det ingen mening i att ändra sig om inte Israel slutar att bryta mot grundläggande humanitära folkrättsliga principer, till exempel genom att neka humanitärt bistånd till Gaza.

– Vi har upprepade gånger både direkt och indirekt, varnat för att detta är helt oacceptabelt och att det kommer att få konsekvenser. Ändå har det inte funnits några tecken på förändring och då måste vi reagera. Vi gör det nu, tillsammans med Storbritannien och andra partners, säger Kravik till Dagbladet.

"Extremistiskt"

Den norska statssekreteraren kommenterar också USA:s skarpa uppmaning om att genast avblåsa sanktionerna.

Något sådant är inte aktuellt.

– Inte om inte den israeliska regeringen slutar att bryta mot grundläggande regler i internationell rätt, inklusive att vägra släppa in nödhjälp, och att utöka illegala bosättningar.

Norge, Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland bekräftade sanktionerna i ett gemensamt uttalande.

– Extremistisk retorik som förespråkar tvångsförflyttning av palestinier och etablering av nya israeliska bosättningar är chockerande och farligt. Dessa handlingar är inte acceptabla, framhåller länderna och syftar bland annat på Israels premiärminister Benjamin Netanyahus plan tidigare i våras om att erövra Gazaremsan.

LÄS MER: Trump tyst inför “total ockupation”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen