USA: Mycket glatt besked för Joe Biden

2022 01 08

USA:s arbetslöshet minskar kraftigt och är nu nere på en av de lägsta nivåerna sedan 1954.

Landets arbetsmarknadsdepartement har nu levererat sina siffror för senaste månaden vilket ledde till stort jubel i Vita Huset.

Kraftig minskning i december

Arbetslösheten i USA registreras för december månad till 3,9 procent vilket är nära den lägsta nivån sedan 1954 då republikanske presidenten Dwight D. Eisenhower styrde landet.

14,7 procent är värsta nivån

– Det är den största årliga minskningen av arbetslöshet i USA:s historia, säger president Joe Biden.

Den högsta arbetslösheten inträffade under president Donald Trump då USA drabbades av en arbetslöshet på 14,7 procent.

Presidenterna Johnson och Nixon

Sedan 1954 har USA:s arbetslöshet aldrig varit lägre än 3,4 procent vilket skedde vid årsskiftet 1968 och 1969 när president Lyndon B Johnson, Demokraterna, lämnade över Vita Huset till Richard Nixon, Republikanerna.

Joe Bidens räddningspaket

Vita Huset hoppas nu att de glada siffrorna ska lyfta president Bidens opinionssiffror och betonade att hans gigantiska jobbpaket ligger bakom lyftet.

– Enligt prognoserna skulle vi inte nå den här låga nivån förrän 2026. Och sen sjösatte vi the American Rescue Plan, säger Joe Biden.

Slår prognoserna med råge

Beskedet innebär att 6,4 miljoner jobb har skapats det senaste året vilket är den största ökningen sedan 1939, understryker Vita Huset.

– USA:s ekonomi har återskapat 84 procent av alla jobb som förlorades i pandemin, säger Joe Biden.

Det gigantiska lyftet följer efter ett år med ett gigantiskt tapp men styrkan i återhämtningen slår ändå de tidigare prognoserna med råge.

Fruktar pågående omikronvågen

Arbetslösheten har fallit med 0,3 procentenheter från november då 4,2 procent var arbetslösa enligt den säsongsrensade statistiken uppger USA:s arbetsmarknadsdepartement.

Experter varnar för att arbetslösheten kan öka igen med anledning av den pågående omikronvågen som får en del att stanna hemma från jobbet.

Räntan kan stiga

Inflationen är på uppgång och lönerna i USA har i december ökat med 4,7 procent på årsbasis vilket indikerar att företagen slåss om de jobbsökande. Låg arbetslöshet och stigande löner kan driva upp inflationen ytterligare. Räntan väntas därmed stiga.

Krisen 1975 – President Ford

Arbetslöshetens toppnoteringar skedde i samband med fyra stora kriser:

1975 då USA:s arbetslöshet nådde 9,0 procent. Tillväxtboomen efter andra världskriget var slut och man drabbades av djup lågkonjunktur, höga oljepriser och stigande inflation under president Gerald Ford, Republikanerna.

Krisen 1982 – President Reagan

1982 då USA:s arbetslöshet nådde 10,8 procent. Världen drabbades av vad som betecknades som den värsta ekonomiska nedgången sedan andra världskrigets slut. Den globala energikrisen ledde till svåra ekonomiska problem för USA och den nyvalda presidenten Ronald Reagan.

Krisen 2009 – President Obama

2009 då USA:s arbetslöshet nådde 10,0 procent. Finanskrisen som var kopplad till problem med USA:s bolånemarknad och skapade enorma globala ekonomiska problem under den demokratiske presidenten Barack Obamas första år vid makten.

Krisen 2020 – President Trump

2020 då USA:s arbetslöshet nådde 14,7 procent. Den värsta arbetslöshetskrisen i USA:s uppmätta historia inträffade när coronapandemin slog till mot USA och Europa i början av 2020. Viruset som startades i Kina drev upp arbetslösheten till katastrofala nivåer under president Donald Trumps sista tid vid makten.

Foto: Vita Huset

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen