USA: Mycket glatt besked för Joe Biden

2022 01 08

USA:s arbetslöshet minskar kraftigt och är nu nere på en av de lägsta nivåerna sedan 1954.

Landets arbetsmarknadsdepartement har nu levererat sina siffror för senaste månaden vilket ledde till stort jubel i Vita Huset.

Kraftig minskning i december

Arbetslösheten i USA registreras för december månad till 3,9 procent vilket är nära den lägsta nivån sedan 1954 då republikanske presidenten Dwight D. Eisenhower styrde landet.

14,7 procent är värsta nivån

– Det är den största årliga minskningen av arbetslöshet i USA:s historia, säger president Joe Biden.

Den högsta arbetslösheten inträffade under president Donald Trump då USA drabbades av en arbetslöshet på 14,7 procent.

Presidenterna Johnson och Nixon

Sedan 1954 har USA:s arbetslöshet aldrig varit lägre än 3,4 procent vilket skedde vid årsskiftet 1968 och 1969 när president Lyndon B Johnson, Demokraterna, lämnade över Vita Huset till Richard Nixon, Republikanerna.

Joe Bidens räddningspaket

Vita Huset hoppas nu att de glada siffrorna ska lyfta president Bidens opinionssiffror och betonade att hans gigantiska jobbpaket ligger bakom lyftet.

– Enligt prognoserna skulle vi inte nå den här låga nivån förrän 2026. Och sen sjösatte vi the American Rescue Plan, säger Joe Biden.

Slår prognoserna med råge

Beskedet innebär att 6,4 miljoner jobb har skapats det senaste året vilket är den största ökningen sedan 1939, understryker Vita Huset.

– USA:s ekonomi har återskapat 84 procent av alla jobb som förlorades i pandemin, säger Joe Biden.

Det gigantiska lyftet följer efter ett år med ett gigantiskt tapp men styrkan i återhämtningen slår ändå de tidigare prognoserna med råge.

Fruktar pågående omikronvågen

Arbetslösheten har fallit med 0,3 procentenheter från november då 4,2 procent var arbetslösa enligt den säsongsrensade statistiken uppger USA:s arbetsmarknadsdepartement.

Experter varnar för att arbetslösheten kan öka igen med anledning av den pågående omikronvågen som får en del att stanna hemma från jobbet.

Räntan kan stiga

Inflationen är på uppgång och lönerna i USA har i december ökat med 4,7 procent på årsbasis vilket indikerar att företagen slåss om de jobbsökande. Låg arbetslöshet och stigande löner kan driva upp inflationen ytterligare. Räntan väntas därmed stiga.

Krisen 1975 – President Ford

Arbetslöshetens toppnoteringar skedde i samband med fyra stora kriser:

1975 då USA:s arbetslöshet nådde 9,0 procent. Tillväxtboomen efter andra världskriget var slut och man drabbades av djup lågkonjunktur, höga oljepriser och stigande inflation under president Gerald Ford, Republikanerna.

Krisen 1982 – President Reagan

1982 då USA:s arbetslöshet nådde 10,8 procent. Världen drabbades av vad som betecknades som den värsta ekonomiska nedgången sedan andra världskrigets slut. Den globala energikrisen ledde till svåra ekonomiska problem för USA och den nyvalda presidenten Ronald Reagan.

Krisen 2009 – President Obama

2009 då USA:s arbetslöshet nådde 10,0 procent. Finanskrisen som var kopplad till problem med USA:s bolånemarknad och skapade enorma globala ekonomiska problem under den demokratiske presidenten Barack Obamas första år vid makten.

Krisen 2020 – President Trump

2020 då USA:s arbetslöshet nådde 14,7 procent. Den värsta arbetslöshetskrisen i USA:s uppmätta historia inträffade när coronapandemin slog till mot USA och Europa i början av 2020. Viruset som startades i Kina drev upp arbetslösheten till katastrofala nivåer under president Donald Trumps sista tid vid makten.

Foto: Vita Huset

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen