USA: ”Kommer med stort tillkännagivande”

2022 11 08

I dag avgörs det amerikanska mellanårsvalet. Parallellt med kampanjandet inför det gör expresident Donald Trump utspel kring om han kommer att ställa upp i presidentvalet 2024.

Parallellt som republikanernas Donald Trump, före detta president i USA, drar sitt strå till sitt parti inför det amerikanska mellanårsvalet i dag så gäckar han landet kring huruvida han ska ställa upp i det ordinarie presidentvalet om två år.

– Jag kommer att göra ett mycket stort tillkännagivande den 15 november på Mar-a-Lago, framhöll hand vid måndagens kampanjtal, enligt flera amerikanska medier, bland andra nyhetssajten The Hill.

Om en vecka

”Det stora tillkännagivandet” ska han alltså göra från sitt så omtalade residens Mar-a-Lago i delstaten Florida, precis en vecka efter tisdagens mellanårsval.

Det framhöll han under det sista kampanjmötet i Dayton, Ohio, där han uttalade sitt stöd för de republikanska representanterna.

Han tillade:

– Vi vill att inget ska distrahera morgondagens (läs dagens) betydelsefulla val.

Å andra sidan hade spekulationer tidigare under måndagen gjort gällande att han skulle tillkännage sin kandidatur under nämnda kampanjmöte, men som det sig bör när den republikanske före detta presidenten gör utspel kringgärdas de av rykten om än det ena, än det andra.

Trump har sina uppenbara sympatisörer, men han har också sina republikanska kolleger som är aningen nervösa inför hans eventuell kandidatur och när den i så fall ska tillkännages.

Låt amerikanerna vila

Däribland guvernören i New Hampshire, Chris Sununu. Han är måttligt imponerad över tiden för Trumps besked, oavsett om det hade kommit före mellanårsvalet eller kort efter det samma.

– Att mellan mellanårsvalet och julen presentera att han ställer upp i presidentvalet skulle vara en fruktansvärt dålig idé, underströk han skrattande i NBC:s program Meet the Press, enligt The Hill.

Guvernören menade att amerikanska väljare behöver en stund för återhämtning innan man börjar fundera på och ta ställning till valet 2024.

Till saken hör att guvernören själv förväntas kandidera till kommande presidentval.

Två avgörande stater

Men innan fler kommentarer kring det kommer ska USA rösta i mellanårsvalet. Det är framför allt två delstater som kommer att få en avgörande betydelse för utgången, vad det verkar. Det är Pennsylvania och Georgia.

Åtskilliga kampanjdollar har satsats från både demokrater och republikaner, allt för att behålla den så åtråvärda majoriteten i senaten.

Foto: S. Weeks

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen