USA: ”Kommer med stort tillkännagivande”

2022 11 08

I dag avgörs det amerikanska mellanårsvalet. Parallellt med kampanjandet inför det gör expresident Donald Trump utspel kring om han kommer att ställa upp i presidentvalet 2024.

Parallellt som republikanernas Donald Trump, före detta president i USA, drar sitt strå till sitt parti inför det amerikanska mellanårsvalet i dag så gäckar han landet kring huruvida han ska ställa upp i det ordinarie presidentvalet om två år.

– Jag kommer att göra ett mycket stort tillkännagivande den 15 november på Mar-a-Lago, framhöll hand vid måndagens kampanjtal, enligt flera amerikanska medier, bland andra nyhetssajten The Hill.

Om en vecka

”Det stora tillkännagivandet” ska han alltså göra från sitt så omtalade residens Mar-a-Lago i delstaten Florida, precis en vecka efter tisdagens mellanårsval.

Det framhöll han under det sista kampanjmötet i Dayton, Ohio, där han uttalade sitt stöd för de republikanska representanterna.

Han tillade:

– Vi vill att inget ska distrahera morgondagens (läs dagens) betydelsefulla val.

Å andra sidan hade spekulationer tidigare under måndagen gjort gällande att han skulle tillkännage sin kandidatur under nämnda kampanjmöte, men som det sig bör när den republikanske före detta presidenten gör utspel kringgärdas de av rykten om än det ena, än det andra.

Trump har sina uppenbara sympatisörer, men han har också sina republikanska kolleger som är aningen nervösa inför hans eventuell kandidatur och när den i så fall ska tillkännages.

Låt amerikanerna vila

Däribland guvernören i New Hampshire, Chris Sununu. Han är måttligt imponerad över tiden för Trumps besked, oavsett om det hade kommit före mellanårsvalet eller kort efter det samma.

– Att mellan mellanårsvalet och julen presentera att han ställer upp i presidentvalet skulle vara en fruktansvärt dålig idé, underströk han skrattande i NBC:s program Meet the Press, enligt The Hill.

Guvernören menade att amerikanska väljare behöver en stund för återhämtning innan man börjar fundera på och ta ställning till valet 2024.

Till saken hör att guvernören själv förväntas kandidera till kommande presidentval.

Två avgörande stater

Men innan fler kommentarer kring det kommer ska USA rösta i mellanårsvalet. Det är framför allt två delstater som kommer att få en avgörande betydelse för utgången, vad det verkar. Det är Pennsylvania och Georgia.

Åtskilliga kampanjdollar har satsats från både demokrater och republikaner, allt för att behålla den så åtråvärda majoriteten i senaten.

Foto: S. Weeks

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen