USA: Jill Biden i blåsväder – jämförde latinamerikaner med tacos

2022 07 12

USA:s First lady har orsakat uppståndelse bland latinamerikaner i USA.

Stödet för Joe Biden sjunker bland den latinamerikanska befolkningen. Därför ryckte presidentens fru Jill Biden ut och och talade till en del av väljargruppen vid ett evenemang i San Antonio, Texas.

Men talet föll inte särskilt väl ut hos den tilltänkta målgruppen efter ett uppmärksammat uttalande om tacos, rapporterar BBC.

Jämförde med tacos

Jill Biden försökte ge publiken en komplimang när hon refererade till den populära maträtten.

– Mångfalden i detta samhälle, lika distinkt som Bronx bodegor, lika vacker som Miamis blommor och lika unik som frukosttacos här i San Antonio, det är er styrka, sade Biden inför åhörarna.

“Vi är inte tacos”

Ett uttalande som inte togs emot särskilt väl bland de latinamerikanska mottagarna. 

– Vi är inte tacos, säger National Association of Hispanic Journalists (NAHJ).

Organisationen tillägger:

– Reducera oss inte till stereotyper.

Uttalade fel

NAHJ kritiserade även Jill Biden för att inte ha tagit sig tid till att förstå latinamerikaner bättre, och menade att hon dessutom uttalade de bodegor som säljer tacos i San Antonio på ett felaktigt sätt. 

– Vårt arv som latinos är format av olika diasporor, kulturer och mattraditioner, säger organisationen enligt BBC.

Rasat stöd bland latinamerikaner

Enligt amerikanska opinionsmätningar stödjer blott 26 procent av latinamerikanerna i USA Joe Biden som president, uppger siffror från Quinnipiac University i maj.

Det är en betydande minskning från 55 procent jämfört med året innan.

Även Trump begick fadäs

Jill Biden är dock inte den enda med historia från Vita huset som trampat i klaveret inför de latinamerikanska väljarna.

År 2016 lade förre presidenten i landet, Donald Trump, ut ett klumpigt inlägg på Twitter där han åt tacos med stor aptit.

– Jag älskar latinamerikaner! framhöll expresidenten i samband med inlägget som väckte stor kritik.

Foto: White House resp The Nix Company

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen