USA i två bilaterala toppmöten i Europa i dag – med Kina och Turkiet

2021 10 31

I dag väntas Joe Biden möta Turkiets Erdogan i Storbritannien samtidigt som USA:s utrikesminister möter Kinas utrikesminister i Italien.

USA planerar under dagen att genomföra två toppmöten med 160 mils distans från varandra.

Biden möter Erdogan

USA:s president Joe Biden förväntas möta Turkiets kontroversiella ledare Tayip Erdogan vid ett bilateralt möte – det vill säga mellan endast de två länderna – vid sidan av det pågående klimatmötet i Glasgow.

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt då Erdogan nyligen begärde att 10 sändebud inklusive USA:s ambassadör skulle lämna landet på grund av att de vill se filantropen Osman Kavala frisläppt – ett hot som senare drogs tillbaka.

Stridsplan i fokus

– Presidenten kommer att indikera att vi behöver finna en väg att undvika kriser, säger amerikanska talespersoner till Reuters.

Biden väntas också diskutera Turkiets intresse av att köpa F 16-stridsplan, Natosamarbetet och regionala frågor som Syrien och Libyen.

Amerikanska politiker har uppmanat Biden att inte sälja stridsplan till Turkiet då Turkiet köpt ett ryskt missilförsvarssystem.

Blinken möter Wang Yi

I dag äger även ett andra toppmöte rum i Europa – 160 mil söder om Glasgow, nämligen i Rom i Italien där USA:s utrikesminister Antony Blinken ska träffa Kina utrikesminister Wang Yi. Mötet sker i samband med det pågående G20-mötet i Rom.

Taiwan i fokus

Läget är akut dåligt mellan USA och Kina med anledning av en rad frågor inklusive Taiwan som utsätts av allt hätskare retorik från Kina. Andra frågor där länderna är i konflikt avser mänskliga rättigheter, handel och pandemin.

President Biden har fortsatt på samma strama linje mot Kina som Donald Trump hade och de senaste veckorna har särskilt frågan kring Taiwan varit på tapeten. Kina vill införliva Taiwan med fastlandskina och är öppet för att använda militära medel om så krävs, rapporterar Strait Times.

ANALYS

USA:s relation med Turkiet har framförallt försvagats på grund av de kraftigt försämrade förhållanden för mänskliga rättigheter, fria val och demokrati under Erdogans allt mer auktoritära styre. Landets närmande till Ryssland går även stick i stäv med tanken bakom Natosamarbetet.

Samtidigt är Turkiet fortfarande ett land som kan komma att svänga i en USA-vänligare riktning, särskilt om Erdogan förr eller senare blir bortröstad eller ersätts av någon annan ledare. Och det är strategiskt mycket viktigt för Väst och USA att ha ett bra samarbete med Turkiet.

Det är en svår balansgång.

Foto: President of the United States, FB

USA slår till mot ryssvänligt land i Europa

2024 12 15

Ett av Europas mest ryssvänliga länder riskerar en tung ekonomisk smäll.

Det handlar om Serbien, som har goda relationer med Ryssland.

Trots att Serbien formellt är ett EU-kandidatland sedan 2012 har landet vägrat att delta i EU:s sanktioner mot Ryssland.

Serbien har även fortsatt att importera stora mängder gas från Ryssland.

Nu kan dock beroendeställningen till den ryska diktaturen slå tillbaka mot landet på Balkanhalvön.

Serbiens nationalkonservativa president Aleksandar Vučić varnar för att USA planerar att införa sanktioner mot landets enda gasbolag, Petroleum Industry of Serbia (NIS).

Enligt presidenten kommer USA införa sanktioner de kommande dagarna på grund av gasleverantörens ryska ägare. NIS är majoritetsägt av ryska Gazprom Neft och dess moderbolag Gazprom.

NIS kontrollerar två gasledningarna som transporterar gas från Ryssland till hushåll och industrier i Serbien.

Diskussioner med Ryssland

President Vučić fruktar USA:s nya besked.

Om sanktionerna införs vore det ett hårt slag mot Serbien, som är starkt beroende av rysk gas och för närvarande förhandlar om ett nytt importavtal med Moskva. Det nuvarande avtalet upphör att gälla i mars 2025.

– Britterna kommer troligtvis också ansluta sig till sanktionerna. Det här är en mycket svår nyhet för oss, säger presidenten i ett tv-uttalande.

Nu öppnar Vučić för att Rysslands ägarandel i NIS kan minska.

– Vi måste avvakta ett slutgiltigt besked. Diskussioner med Ryssland ligger framför oss. Vi får se om ägandet kan minskas till under 50 procent så att vi kan köpa en del av det.

I dag äger Gazprom Neft 50 procent av NIS. Moderbolaget Gazprom äger i sin tur 6,15 procent och den serbiska staten innehar 29,9 procent, enligt NIS hemsida.

Foto: Official White House Photo by Cameron Smith

Text: Redaktionen

Storbank slår larm – så utvecklas kronan 2025

2024 12 16

En storbank slår larm om kronans utveckling under 2025.

Nästa vecka kommer både amerikanska Fed och svenska Riksbanken att lämna nya räntebesked.

I båda fallen förväntar sig de flesta en sänkning med 0,25 procent.

Samtidigt oroar sig allt fler för den svaga kronan.

Och nu kommer Danske Bank med en dyster prognos om kronans utveckling det kommande året, rapporterar Di.

”Kommer att vara svag”

Att det blir en ny räntesänkning när Riksbanken meddelar sitt besked den 19 december räknar de flesta med.

En enkät som SEB har gjort bland investerare i obligations- och kreditmarknaden visar att 95 procent tror på en sänkning med 25 punkter, rapporterar Placera.se.

Men en annan viktig fråga är hur kronan kommer att utvecklas under 2025, eftersom den svaga kronkursen väcker stor oro hos många.

Enligt Danske Bank finns det en stor risk att kronan kommer att vara fortsatt svag.

Man ser också en risk att kronan drabbas negativt av ogynnsamma framtidsbesked från Fed.

– Vår prognos är att kronan kommer att vara svag och faktiskt tappa ytterligare mot dollarn under 2025. Vi tror inte på någon kronrevansch, säger Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn till Di.

Beroende av omvärlden

När det gäller den svenska ekonomins utveckling understryker hon också att Sverige är väldigt beroende av omvärlden. Det handlar inte bara om USA, utan också om Europa.

– Vi behöver se att industrikonjunkturen blir bättre i Tyskland och Frankrike. ECB är den centralbank som varit onödigt orolig för inflationen med tanke på att tillväxten och efterfrågan är så svag i Europa, säger Danske Banks seniorstrateg till tidningen.

Förväntningar på Riksbanken

Oron för kronans utveckling är fortfarande stor, och hur penningpolitiken kommer att se ut framöver är fortfarande osäkert.

Många väntar sig dock en expansiv penningpolitik för att den svenska ekonomin ska få chansen att återhämta sig.

Nyligen gick bland annat Länsförsäkringar ut och krävde att Riksbanken måste gå längre för att ”trygga återhämtningen”.

– Riksbankens nuvarande plan att stanna strax över två procent räcker sannolikt inte. Det riskerar att hålla tillbaka återhämtningen i onödan. Med låg inflation och fortsatt osäkerhet i omvärlden är en ränta på 1,5 procent mer i linje med vad ekonomin troligtvis behöver, säger Länsförsäkringar chefsekonom Alexandra Stråberg i ett uttalande.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen