USA i akut underläge – ”Ligger efter både Kina och Ryssland”

2025 10 11

USA ligger efter både Ryssland och Kina i utvecklingen av hypersoniska vapen.

En ny studie varnar för att en ”obalans på slagfältet” utvecklas, där amerikanska styrkor riskerar att hamna på efterkälken på grund av långsamma framsteg, medan Kina och Ryssland satsar målmedvetet, rapporterar Newsweek.

Kina och Ryssland tar täten

En ny rapport från Atlantic Council Hypersonic Capabilities Task Force varnar för att hypersoniska vapen kan förändra modern krigföring drastiskt.

Vapen med extrem hastighet hotar att underminera den traditionella västerländska militäröverlägsenheten och sätta USA i ett strategiskt underläge.

Ryssland har redan hypersoniska system under utvärdering, som Kinzhal, Tsirkon och Avangard, medan Kina satsar på bland annat DF-17 och DF-26.

LÄS MER: Visar upp skräckvapen – har hotat USA

Utvecklar system

USA utvecklar egna system som bland annat Long Range Hypersonic Weapon (LRHW) och Hypersonic Attack Cruise Missile (HACM), men många är fortfarande i test- eller begränsad driftsfas.

– Det är dags att ta tag i det här. Rapporten ger konkreta rekommendationer för att vi ska kunna vända utvecklingen och snabbt få hypersonisk kapacitet på plats, säger Deborah Lee James, tidigare försvarssekreterare i flygvapnet.

Varningen kommer samtidigt som Trump-administrationen driver på för att bygga ett hemisfäriskt missilförsvar till ett värde av 175 miljarder dollar, kallat ”Golden Dome for America”.

Systemet är utformat för att skydda mot avancerade missilhot, inklusive hypersoniska vapen, från motståndare som Kina, Ryssland och Nordkorea.

Vad är hypersoniska vapen?

Hypersoniska vapen färdas i hastigheter över Mach 5, kan manövreras i luften och är svåra att upptäcka och stoppa med dagens missilförsvarssystem som THAAD och Patriot.

En koordinerad attack kan därför överväldiga amerikanska försvarssystem, enligt rapporten.

– Vi måste agera beslutsamt nu. Det innebär att aggressivt fältförsätta den första generationen av USA:s hypersoniska system samtidigt som vi grundligt omprövar hur vi bygger upp en industriell bas som kan leverera kostnadseffektiv kapacitet för nästa generation, säger Stephen Rodriguez, chef för arbetsgruppen, till Axios.

LÄS MER: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: Official White House Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Lukasjenko sätter trupper på maxnivå

2025 10 11

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko har beordrat en omfattande inspektion av landets väpnade styrkor.

Syftet är att föra utvalda enheter till ”högsta nivå av stridsberedskap”, rapporterar Kyiv Independent.

Full mobilisering

Försvarsministeriet beskriver nu en rad åtgärder där trupper förflyttas till förutbestämda områden och utför uppgifter enligt presidentens direktiv.

Enligt officiella uppgifter övervakas operationen noggrant av Lukasjenko själv.

– Som en del av kontrollen av vår stridsberedskap, på order av försvarsmaktens högste befälhavare, genomförs en rad åtgärder för att föra armén till högsta nivå av stridsberedskap i syfte att verifiera beredskapen, säger försvarsministeriet.

– Flera enheter kommer att genomföra en rad åtgärder för att föra dem till stridsberedskap, förflytta sig till utsedda områden och utföra de åtgärder som anges i ordern.

Inspektionen följer direkt efter de årliga mobiliseringsövningarna och syftar till att förbättra samordningen mellan lokala myndigheter och civila organisationer vid upprättande av territoriellt försvar och militärreserver.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Tidigare övningar

I september 2025 genomförde Belarus tillsammans med Ryssland de stora gemensamma militärövningarna Zapad-2025, där Kreml uppgav att omkring 100 000 soldater deltog.

Övningarna, som hålls vart fjärde år med fokus på försvar, har länge väckt oro i Europa.

När övningarna inleddes stängde Polen tillfälligt alla gränsövergångar mot Belarus som en försiktighetsåtgärd.

Oroande utveckling

Utvecklingen kommer i en tid då Nato-länder rapporterar misstänkt aktivitet nära de östra gränserna och drönarintrång som Europa fruktar kan vara kopplade till rysk underrättelseverksamhet.

Situationen har lett till förhöjd vaksamhet i länder som Polen, Litauen och Lettland, där militärledningar förstärker gränsövervakningen.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan har kraschat

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen

JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen