USA: Framgång för Joe Biden avseende Ukraina – Även om det skulle bli krig

2022 02 14

Med Joe Biden som president har USA tagit flera kliv framåt och skapat rejäl medvind och styrka för Väst i samband med Ukrainakrisen.

ANALYS: För amerikanska presidenter har utrikespolitiken ofta varit en stor utmaning med anledning av att de varit oerfarna när det gäller internationell politik.

Oavsett om det blir krig eller inte

Bill Clinton, George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – alla de fyra senaste presidenterna hade påtaglig oerfarenhet av utrikespolitik och var i flera fall faktiskt även oerfarna även när det gäller nationell politik.

Men med Joe Biden är det annorlunda och det har burit mycket frukt under Ukrainakrisen – alldeles oavsett om Ryssland går till anfall eller inte.

Väldigt erfaren

Joe Biden har suttit i senaten sedan 1973 och ett av de politikområden där han har mest erfarenhet är just utrikespolitik. Biden besökte Moskva som senator redan 1979 och var engagerade i SALT II-samtalen med syfte att minska arsenalen av kärnvapen och 1988 träffade han Rysslands tidigare utrikesminister, den legendariske Andrei Gromyko.

Biden var även ordförande i senatens utrikesutskott under två omgångar.

Framgångsrik balansgång

Avseende Ukrainakrisen har Joe Biden på ett framgångsrikt sätt lyckats balansera två avgörande amerikanska intressen samtidigt som han satt stor press på Rysslands diktator.

◾USA:s väljare är efter Irak och Afghanistan trötta på krig och vill absolut inte att USA ska bli indragna i en ny väpnad konflikt.

◾Vita Huset vill åter ta på sig ledartröjan inom Väst och Nato och skapa enighet och styrka efter all splittring och oenighet gällande det transatlantiska samarbetet under tiden med Donald Trump.

Lyckats med både och

Joe Biden har i samband med Ukrainakrisen lyckats med både och.

◾Han har tydligt klargjort att USA inte kommer att sända trupper till Ukraina. Det är ett minus för Ukraina men ett plus hos alla amerikanska väljare som prioriterar detta mycket högt. Samtidigt har Biden sänt vapenleveranser till Ukraina för att stärka landet om Ryssland anfaller.

◾Han har med hjälp av stort personligt förtroende hos försvarshögkvarteret Pentagon, CIA och USA:s underrättelsetjänster levererat en mycket aktiv och offensiv utrikespolitisk retorik mot Ryssland.

Bidens retorik höjer Putins trösklar

Tvärtemot vad en del som oroas för ”krigshets” tror, så har Joe Bidens tuffa retorik mot Ryssland bidragit till att höja trösklarna för krig och minska risken för ett nära förestående ryskt anfall.

Genom att om och om igen peka ut att Ryssland när som helst kan anfalla Ukraina, vilket skulle leda till stora sanktioner från Väst, så har USA pressat Ryssland att om och om igen lova att inte gå till anfall.

Mer på tårna nu

Att Ryssland är mer än villiga att gå till anfallskrig mot sina grannländer är väl känt efter krigen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014. Då var omvärlden inte alls på tårna på samma sätt som nu.

Positiva effekter med Joe Biden

President Joe Bidens offensiva retorik mot Ryssland och tydliga besked om omfattande sanktioner om den ryska diktatorn går till anfall har lett till flera positiva effekter.

◾USA har tagit på sig ledartröjan på den internationella politiska arenan på ett helt annan sätt än under Trump.

◾Nato står mer enat än på många år.

◾En stor samsyn har skapats mellan USA, Kanada, Storbritannien och EU.

◾En ökad enighet har även skapats i USA:s kongress mellan demokrater och republikaner som legat lägre än vanligt med kritik mot Joe Biden.

◾Framförallt är bedömare tydliga med att den internationella pressen på Ryssland är den enskilt största faktorn för att förhindra ett krig mot Ukraina.

◾Genom att upprepade gånger varna för att Ryssland söker falska anledningar att starta krig har risken för ett sådant scenario minskat.

Framsteg för Väst

Den som till sist avgör om Putinregimen anfaller Ukraina är ingen annan än Putin själv. Joe Biden kan inte fatta det beslutet men han har så här långt gjort stora framsteg för  enigheten och styrkan i Väst, bestående av USA, Kanada, Storbritannien, Nato och EU och levererat ett starkt försvar av Ukraina utan att utlova amerikanska soldater.

Det är en stor framgång för amerikansk utrikespolitik. Kontrasterna kunde inte vara större jämfört med Donald Trump som tvärtom ofta gullade med Putinregimen och flera gånger uttryckte beundran för diktatorer.

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen