USA: Framgång för Joe Biden avseende Ukraina – Även om det skulle bli krig

2022 02 14

Med Joe Biden som president har USA tagit flera kliv framåt och skapat rejäl medvind och styrka för Väst i samband med Ukrainakrisen.

ANALYS: För amerikanska presidenter har utrikespolitiken ofta varit en stor utmaning med anledning av att de varit oerfarna när det gäller internationell politik.

Oavsett om det blir krig eller inte

Bill Clinton, George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – alla de fyra senaste presidenterna hade påtaglig oerfarenhet av utrikespolitik och var i flera fall faktiskt även oerfarna även när det gäller nationell politik.

Men med Joe Biden är det annorlunda och det har burit mycket frukt under Ukrainakrisen – alldeles oavsett om Ryssland går till anfall eller inte.

Väldigt erfaren

Joe Biden har suttit i senaten sedan 1973 och ett av de politikområden där han har mest erfarenhet är just utrikespolitik. Biden besökte Moskva som senator redan 1979 och var engagerade i SALT II-samtalen med syfte att minska arsenalen av kärnvapen och 1988 träffade han Rysslands tidigare utrikesminister, den legendariske Andrei Gromyko.

Biden var även ordförande i senatens utrikesutskott under två omgångar.

Framgångsrik balansgång

Avseende Ukrainakrisen har Joe Biden på ett framgångsrikt sätt lyckats balansera två avgörande amerikanska intressen samtidigt som han satt stor press på Rysslands diktator.

◾USA:s väljare är efter Irak och Afghanistan trötta på krig och vill absolut inte att USA ska bli indragna i en ny väpnad konflikt.

◾Vita Huset vill åter ta på sig ledartröjan inom Väst och Nato och skapa enighet och styrka efter all splittring och oenighet gällande det transatlantiska samarbetet under tiden med Donald Trump.

Lyckats med både och

Joe Biden har i samband med Ukrainakrisen lyckats med både och.

◾Han har tydligt klargjort att USA inte kommer att sända trupper till Ukraina. Det är ett minus för Ukraina men ett plus hos alla amerikanska väljare som prioriterar detta mycket högt. Samtidigt har Biden sänt vapenleveranser till Ukraina för att stärka landet om Ryssland anfaller.

◾Han har med hjälp av stort personligt förtroende hos försvarshögkvarteret Pentagon, CIA och USA:s underrättelsetjänster levererat en mycket aktiv och offensiv utrikespolitisk retorik mot Ryssland.

Bidens retorik höjer Putins trösklar

Tvärtemot vad en del som oroas för ”krigshets” tror, så har Joe Bidens tuffa retorik mot Ryssland bidragit till att höja trösklarna för krig och minska risken för ett nära förestående ryskt anfall.

Genom att om och om igen peka ut att Ryssland när som helst kan anfalla Ukraina, vilket skulle leda till stora sanktioner från Väst, så har USA pressat Ryssland att om och om igen lova att inte gå till anfall.

Mer på tårna nu

Att Ryssland är mer än villiga att gå till anfallskrig mot sina grannländer är väl känt efter krigen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014. Då var omvärlden inte alls på tårna på samma sätt som nu.

Positiva effekter med Joe Biden

President Joe Bidens offensiva retorik mot Ryssland och tydliga besked om omfattande sanktioner om den ryska diktatorn går till anfall har lett till flera positiva effekter.

◾USA har tagit på sig ledartröjan på den internationella politiska arenan på ett helt annan sätt än under Trump.

◾Nato står mer enat än på många år.

◾En stor samsyn har skapats mellan USA, Kanada, Storbritannien och EU.

◾En ökad enighet har även skapats i USA:s kongress mellan demokrater och republikaner som legat lägre än vanligt med kritik mot Joe Biden.

◾Framförallt är bedömare tydliga med att den internationella pressen på Ryssland är den enskilt största faktorn för att förhindra ett krig mot Ukraina.

◾Genom att upprepade gånger varna för att Ryssland söker falska anledningar att starta krig har risken för ett sådant scenario minskat.

Framsteg för Väst

Den som till sist avgör om Putinregimen anfaller Ukraina är ingen annan än Putin själv. Joe Biden kan inte fatta det beslutet men han har så här långt gjort stora framsteg för  enigheten och styrkan i Väst, bestående av USA, Kanada, Storbritannien, Nato och EU och levererat ett starkt försvar av Ukraina utan att utlova amerikanska soldater.

Det är en stor framgång för amerikansk utrikespolitik. Kontrasterna kunde inte vara större jämfört med Donald Trump som tvärtom ofta gullade med Putinregimen och flera gånger uttryckte beundran för diktatorer.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

“Värsta som hänt en svensk biograf” – Filmstaden i chock

2025 10 15

För knappt två veckor sedan gjordes en obehaglig upptäckt på Filmstaden Luxe i Uppsala.

Biografen hade drabbats av vägglöss.

Nyheten skapade rubriker över hela Sverige och biografen tvingades stänga.

Nu får biojätten skarp kritik från Christer Nordström, facklig förtroendeman på Filmstaden.

– Det här är nog det värsta som hänt en biograf i Sverige. Det kom ju som en riktig chock och kalldusch för företaget, säger han till UNT.

"Mycket kritisk"

Biografen stängde i tisdags förra veckan. Gäster hade dock slagit larm om misstänkta vägglöss på fredagen dessförinnan.

Att man inte stängde redan då var fel, enligt Christer Nordström. Han säger att många är arga över felbedömningen.

Fackmannen kritiserar dessutom att Filmstaden lagt locket på till dess att saneringen är klar.

– Jag är mycket kritisk mot hur företaget har hanterat den här mediakommunikationen. I det här finns inget att dölja, säger Christer Nordström.

Avvaktade Anticimex

Filmstaden har inte bemött Christer Nordströms kritik specifikt, men skriver i ett pressutskick att företaget velat säkerställa att “all fakta var bekräftade av externa experter” innan några besked gavs.

Enligt biojätten kontaktades Anticimex omedelbart för bedömning och diagnos efter att personalen fått syn på krypen.

– Filmstaden kommunicerar inte om frågor förrän korrekt information finns tillgänglig, och i det här fallet avvaktade man därför professionell vägledning och bekräftelse från Anticimex innan man lämnade en uppdatering, skriver företaget.

LÄS OCKSÅ: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Öppning skjuts fram

Planen var att bion skulle öppna igen idag 16 oktober.

Så blir det inte. I början av november är nästa bud. Hela biografen omfattas av en pågående behandling som beskrivs som en försiktighetsåtgärd.

– Vi genomför just nu en sanering av lokalen med metoder som effektivt bekämpar vägglöss. Vi arbetar för att Filmstaden ska kunna återgå till sin normala verksamhet så snart som möjligt. När saneringsarbetet är klart kommer vi att genomföra uppföljande inspektioner och stötta Filmstaden i deras förebyggande arbete, säger Joakim Olsson, regionchef på Anticimex, i ett uttalande.

LÄS MER: Rusning till biograferna – ny skräckfilm krossar förväntningarna

Foto: T. Miroshnichenko

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 16

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen