USA: Framgång för Joe Biden avseende Ukraina – Även om det skulle bli krig

2022 02 14

Med Joe Biden som president har USA tagit flera kliv framåt och skapat rejäl medvind och styrka för Väst i samband med Ukrainakrisen.

ANALYS: För amerikanska presidenter har utrikespolitiken ofta varit en stor utmaning med anledning av att de varit oerfarna när det gäller internationell politik.

Oavsett om det blir krig eller inte

Bill Clinton, George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – alla de fyra senaste presidenterna hade påtaglig oerfarenhet av utrikespolitik och var i flera fall faktiskt även oerfarna även när det gäller nationell politik.

Men med Joe Biden är det annorlunda och det har burit mycket frukt under Ukrainakrisen – alldeles oavsett om Ryssland går till anfall eller inte.

Väldigt erfaren

Joe Biden har suttit i senaten sedan 1973 och ett av de politikområden där han har mest erfarenhet är just utrikespolitik. Biden besökte Moskva som senator redan 1979 och var engagerade i SALT II-samtalen med syfte att minska arsenalen av kärnvapen och 1988 träffade han Rysslands tidigare utrikesminister, den legendariske Andrei Gromyko.

Biden var även ordförande i senatens utrikesutskott under två omgångar.

Framgångsrik balansgång

Avseende Ukrainakrisen har Joe Biden på ett framgångsrikt sätt lyckats balansera två avgörande amerikanska intressen samtidigt som han satt stor press på Rysslands diktator.

USA:s väljare är efter Irak och Afghanistan trötta på krig och vill absolut inte att USA ska bli indragna i en ny väpnad konflikt.

Vita Huset vill åter ta på sig ledartröjan inom Väst och Nato och skapa enighet och styrka efter all splittring och oenighet gällande det transatlantiska samarbetet under tiden med Donald Trump.

Lyckats med både och

Joe Biden har i samband med Ukrainakrisen lyckats med både och.

Han har tydligt klargjort att USA inte kommer att sända trupper till Ukraina. Det är ett minus för Ukraina men ett plus hos alla amerikanska väljare som prioriterar detta mycket högt. Samtidigt har Biden sänt vapenleveranser till Ukraina för att stärka landet om Ryssland anfaller.

Han har med hjälp av stort personligt förtroende hos försvarshögkvarteret Pentagon, CIA och USA:s underrättelsetjänster levererat en mycket aktiv och offensiv utrikespolitisk retorik mot Ryssland.

Bidens retorik höjer Putins trösklar

Tvärtemot vad en del som oroas för ”krigshets” tror, så har Joe Bidens tuffa retorik mot Ryssland bidragit till att höja trösklarna för krig och minska risken för ett nära förestående ryskt anfall.

Genom att om och om igen peka ut att Ryssland när som helst kan anfalla Ukraina, vilket skulle leda till stora sanktioner från Väst, så har USA pressat Ryssland att om och om igen lova att inte gå till anfall.

Mer på tårna nu

Att Ryssland är mer än villiga att gå till anfallskrig mot sina grannländer är väl känt efter krigen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014. Då var omvärlden inte alls på tårna på samma sätt som nu.

Positiva effekter med Joe Biden

President Joe Bidens offensiva retorik mot Ryssland och tydliga besked om omfattande sanktioner om den ryska diktatorn går till anfall har lett till flera positiva effekter.

USA har tagit på sig ledartröjan på den internationella politiska arenan på ett helt annan sätt än under Trump.

Nato står mer enat än på många år.

En stor samsyn har skapats mellan USA, Kanada, Storbritannien och EU.

En ökad enighet har även skapats i USA:s kongress mellan demokrater och republikaner som legat lägre än vanligt med kritik mot Joe Biden.

Framförallt är bedömare tydliga med att den internationella pressen på Ryssland är den enskilt största faktorn för att förhindra ett krig mot Ukraina.

Genom att upprepade gånger varna för att Ryssland söker falska anledningar att starta krig har risken för ett sådant scenario minskat.

Framsteg för Väst

Den som till sist avgör om Putinregimen anfaller Ukraina är ingen annan än Putin själv. Joe Biden kan inte fatta det beslutet men han har så här långt gjort stora framsteg för enigheten och styrkan i Väst, bestående av USA, Kanada, Storbritannien, Nato och EU och levererat ett starkt försvar av Ukraina utan att utlova amerikanska soldater.

Det är en stor framgång för amerikansk utrikespolitik. Kontrasterna kunde inte vara större jämfört med Donald Trump som tvärtom ofta gullade med Putinregimen och flera gånger uttryckte beundran för diktatorer.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen