USA: Framgång för Joe Biden avseende Ukraina – Även om det skulle bli krig

2022 02 14

Med Joe Biden som president har USA tagit flera kliv framåt och skapat rejäl medvind och styrka för Väst i samband med Ukrainakrisen.

ANALYS: För amerikanska presidenter har utrikespolitiken ofta varit en stor utmaning med anledning av att de varit oerfarna när det gäller internationell politik.

Oavsett om det blir krig eller inte

Bill Clinton, George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – alla de fyra senaste presidenterna hade påtaglig oerfarenhet av utrikespolitik och var i flera fall faktiskt även oerfarna även när det gäller nationell politik.

Men med Joe Biden är det annorlunda och det har burit mycket frukt under Ukrainakrisen – alldeles oavsett om Ryssland går till anfall eller inte.

Väldigt erfaren

Joe Biden har suttit i senaten sedan 1973 och ett av de politikområden där han har mest erfarenhet är just utrikespolitik. Biden besökte Moskva som senator redan 1979 och var engagerade i SALT II-samtalen med syfte att minska arsenalen av kärnvapen och 1988 träffade han Rysslands tidigare utrikesminister, den legendariske Andrei Gromyko.

Biden var även ordförande i senatens utrikesutskott under två omgångar.

Framgångsrik balansgång

Avseende Ukrainakrisen har Joe Biden på ett framgångsrikt sätt lyckats balansera två avgörande amerikanska intressen samtidigt som han satt stor press på Rysslands diktator.

USA:s väljare är efter Irak och Afghanistan trötta på krig och vill absolut inte att USA ska bli indragna i en ny väpnad konflikt.

Vita Huset vill åter ta på sig ledartröjan inom Väst och Nato och skapa enighet och styrka efter all splittring och oenighet gällande det transatlantiska samarbetet under tiden med Donald Trump.

Lyckats med både och

Joe Biden har i samband med Ukrainakrisen lyckats med både och.

Han har tydligt klargjort att USA inte kommer att sända trupper till Ukraina. Det är ett minus för Ukraina men ett plus hos alla amerikanska väljare som prioriterar detta mycket högt. Samtidigt har Biden sänt vapenleveranser till Ukraina för att stärka landet om Ryssland anfaller.

Han har med hjälp av stort personligt förtroende hos försvarshögkvarteret Pentagon, CIA och USA:s underrättelsetjänster levererat en mycket aktiv och offensiv utrikespolitisk retorik mot Ryssland.

Bidens retorik höjer Putins trösklar

Tvärtemot vad en del som oroas för ”krigshets” tror, så har Joe Bidens tuffa retorik mot Ryssland bidragit till att höja trösklarna för krig och minska risken för ett nära förestående ryskt anfall.

Genom att om och om igen peka ut att Ryssland när som helst kan anfalla Ukraina, vilket skulle leda till stora sanktioner från Väst, så har USA pressat Ryssland att om och om igen lova att inte gå till anfall.

Mer på tårna nu

Att Ryssland är mer än villiga att gå till anfallskrig mot sina grannländer är väl känt efter krigen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014. Då var omvärlden inte alls på tårna på samma sätt som nu.

Positiva effekter med Joe Biden

President Joe Bidens offensiva retorik mot Ryssland och tydliga besked om omfattande sanktioner om den ryska diktatorn går till anfall har lett till flera positiva effekter.

USA har tagit på sig ledartröjan på den internationella politiska arenan på ett helt annan sätt än under Trump.

Nato står mer enat än på många år.

En stor samsyn har skapats mellan USA, Kanada, Storbritannien och EU.

En ökad enighet har även skapats i USA:s kongress mellan demokrater och republikaner som legat lägre än vanligt med kritik mot Joe Biden.

Framförallt är bedömare tydliga med att den internationella pressen på Ryssland är den enskilt största faktorn för att förhindra ett krig mot Ukraina.

Genom att upprepade gånger varna för att Ryssland söker falska anledningar att starta krig har risken för ett sådant scenario minskat.

Framsteg för Väst

Den som till sist avgör om Putinregimen anfaller Ukraina är ingen annan än Putin själv. Joe Biden kan inte fatta det beslutet men han har så här långt gjort stora framsteg för enigheten och styrkan i Väst, bestående av USA, Kanada, Storbritannien, Nato och EU och levererat ett starkt försvar av Ukraina utan att utlova amerikanska soldater.

Det är en stor framgång för amerikansk utrikespolitik. Kontrasterna kunde inte vara större jämfört med Donald Trump som tvärtom ofta gullade med Putinregimen och flera gånger uttryckte beundran för diktatorer.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen