USA: Framgång för Joe Biden avseende Ukraina – Även om det skulle bli krig

2022 02 14

Med Joe Biden som president har USA tagit flera kliv framåt och skapat rejäl medvind och styrka för Väst i samband med Ukrainakrisen.

ANALYS: För amerikanska presidenter har utrikespolitiken ofta varit en stor utmaning med anledning av att de varit oerfarna när det gäller internationell politik.

Oavsett om det blir krig eller inte

Bill Clinton, George W Bush, Barack Obama och Donald Trump – alla de fyra senaste presidenterna hade påtaglig oerfarenhet av utrikespolitik och var i flera fall faktiskt även oerfarna även när det gäller nationell politik.

Men med Joe Biden är det annorlunda och det har burit mycket frukt under Ukrainakrisen – alldeles oavsett om Ryssland går till anfall eller inte.

Väldigt erfaren

Joe Biden har suttit i senaten sedan 1973 och ett av de politikområden där han har mest erfarenhet är just utrikespolitik. Biden besökte Moskva som senator redan 1979 och var engagerade i SALT II-samtalen med syfte att minska arsenalen av kärnvapen och 1988 träffade han Rysslands tidigare utrikesminister, den legendariske Andrei Gromyko.

Biden var även ordförande i senatens utrikesutskott under två omgångar.

Framgångsrik balansgång

Avseende Ukrainakrisen har Joe Biden på ett framgångsrikt sätt lyckats balansera två avgörande amerikanska intressen samtidigt som han satt stor press på Rysslands diktator.

USA:s väljare är efter Irak och Afghanistan trötta på krig och vill absolut inte att USA ska bli indragna i en ny väpnad konflikt.

Vita Huset vill åter ta på sig ledartröjan inom Väst och Nato och skapa enighet och styrka efter all splittring och oenighet gällande det transatlantiska samarbetet under tiden med Donald Trump.

Lyckats med både och

Joe Biden har i samband med Ukrainakrisen lyckats med både och.

Han har tydligt klargjort att USA inte kommer att sända trupper till Ukraina. Det är ett minus för Ukraina men ett plus hos alla amerikanska väljare som prioriterar detta mycket högt. Samtidigt har Biden sänt vapenleveranser till Ukraina för att stärka landet om Ryssland anfaller.

Han har med hjälp av stort personligt förtroende hos försvarshögkvarteret Pentagon, CIA och USA:s underrättelsetjänster levererat en mycket aktiv och offensiv utrikespolitisk retorik mot Ryssland.

Bidens retorik höjer Putins trösklar

Tvärtemot vad en del som oroas för ”krigshets” tror, så har Joe Bidens tuffa retorik mot Ryssland bidragit till att höja trösklarna för krig och minska risken för ett nära förestående ryskt anfall.

Genom att om och om igen peka ut att Ryssland när som helst kan anfalla Ukraina, vilket skulle leda till stora sanktioner från Väst, så har USA pressat Ryssland att om och om igen lova att inte gå till anfall.

Mer på tårna nu

Att Ryssland är mer än villiga att gå till anfallskrig mot sina grannländer är väl känt efter krigen mot Georgien 2008 och Ukraina 2014. Då var omvärlden inte alls på tårna på samma sätt som nu.

Positiva effekter med Joe Biden

President Joe Bidens offensiva retorik mot Ryssland och tydliga besked om omfattande sanktioner om den ryska diktatorn går till anfall har lett till flera positiva effekter.

USA har tagit på sig ledartröjan på den internationella politiska arenan på ett helt annan sätt än under Trump.

Nato står mer enat än på många år.

En stor samsyn har skapats mellan USA, Kanada, Storbritannien och EU.

En ökad enighet har även skapats i USA:s kongress mellan demokrater och republikaner som legat lägre än vanligt med kritik mot Joe Biden.

Framförallt är bedömare tydliga med att den internationella pressen på Ryssland är den enskilt största faktorn för att förhindra ett krig mot Ukraina.

Genom att upprepade gånger varna för att Ryssland söker falska anledningar att starta krig har risken för ett sådant scenario minskat.

Framsteg för Väst

Den som till sist avgör om Putinregimen anfaller Ukraina är ingen annan än Putin själv. Joe Biden kan inte fatta det beslutet men han har så här långt gjort stora framsteg för enigheten och styrkan i Väst, bestående av USA, Kanada, Storbritannien, Nato och EU och levererat ett starkt försvar av Ukraina utan att utlova amerikanska soldater.

Det är en stor framgång för amerikansk utrikespolitik. Kontrasterna kunde inte vara större jämfört med Donald Trump som tvärtom ofta gullade med Putinregimen och flera gånger uttryckte beundran för diktatorer.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen