USA: Då kan Putin använda kärnvapen

2022 05 11

Vladimir Putin skulle kunna se ett nederlag i Ukraina som ett potentiellt existentiellt hot mot Ryssland och hans regim, vilket skulle kunna få honom att använda kärnvapen.

Det varnar den amerikanska underrättelsetjänsten för, rapporterar The Guardian.

Nationella underrättelsechefen Avril Haines utfärdade varningen under tisdagen i samband med att hon informerade senaten om hot i omvärlden.

Haines konstaterade att Ukraina måste förbereda sig på ett långt utdraget krig som kommer innehålla allt mer eskalerande krigshandlingar från en pressad Putin. Hon betonade att det kan handla om full mobilisering, införande av krigslagar och om diktatorn känner att kriget äventyrar han position – användning av kärnvapen.

Kommer fortsätta att hota

Inför senatens medlemmar konstaterade Haines att Rysslands diktator kommer att fortsätta att ”vifta” med Rysslands kärnvapenarsenal i ett försök att skrämma USA och dess allierade från att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Den ryske ledaren kommer inte använda kärnvapen förrän han ser ett existentiellt hot mot Ryssland eller hans regim, betonade Haines.

Men hon tillade att utsikten för ett potentiellt nederlag i Ukraina kan betraktas som ett sådant hot.

Målar upp ett scenario

– Vi tror att [Putins uppfattning om ett existentiellt hot] kan vara ett scenario där han uppfattar att han håller på att förlora kriget i Ukraina och att Nato är på väg att ingripa, sa Avril Haines enligt The Guardian.

Underrättelsechefen tillade att världen förmodligen skulle få kraftiga förvarningar innan en potentiell rysk kärnvapenattack.

En rad saker

– Det finns en rad saker som han skulle kunna göra inom ramen för en eskalering innan han tar till kärnvapen, framhävde hon.

Enligt Haines skulle det till exempel kunna handla om storskaliga militärövningar där kärnvapen ingår, rapporterar The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen