Superstor blixt slog världsrekord

2022 02 01

Även blixtar kan slå världsrekord och nu har en blixt i USA intagit förstaplatsen som världens längsta blixt.

Det gamla rekordet slogs den 31 oktober 2018 i södra Brasilien av en blixt som uppmätte 71 mil.

77 mil lång

Men nu har Brasilienblixtens rekord slagits med hela 6 mil av en blixt i USA. Den nya världsrekordblixten rörde sig över Mississippi, Louisiana och Texas och uppmätte 77 mil rapporterar Houston Chronicle.

Ny satellitteknik

Blixten kunde ses på himlen den 29 april 2020 men det är först nu som den erhåller nytt världsrekord enligt World Meteorological Organization.

Tack vare en ny satellitspårningsteknik, Geostationary Lightning Mapper, som finns på en vädersatellit ute i rymden, kunde världsrekordblixten registreras och igår kunde den även koras som innehavare av toppplaceringen.

Framsteg för forskare

Satelliten ägs av USA:s Nationella Havs- och Atmosfär Administration, NOAA, som är en väder och naturforskningsmyndighet inom USA:s Handelsdepartement.

Väldigt långa blixtar är inget nytt men det nya är att forskarna nu kan granska dess längd och fenomen närmare tack vare den nya tekniken.

Ger ökad info

– Nu när vi kan dokumentera detta så kan vi faktiskt förstå hur ofta det inträffar, säger forskaren Kristin Calhoun vid Nationella Havs- och Atmosfär Administrationen till Houston Chronicle.

Fler världsrekord väntas

Och med anledning av den nya blixtdokumentationstekniken väntas det bli fler världsrekord i långa blixtar framöver.

– Vi kommer sannolikt att slå rekord allt oftare, säger Kristin Calhoun.

Ett världsrekord till

World Meteorological Organization meddelar även att ett nytt rekord har slagits för den blixt som varat allra längst.

Det var en blixt som varade i hela 17 sekunder över Uruguay och Argentina den 18 juni 2020.

Arkivfoto: F. Mittemeier

Text: Redaktionen


USA slår till mot ryssvänligt land i Europa

2024 12 15

Ett av Europas mest ryssvänliga länder riskerar en tung ekonomisk smäll.

Det handlar om Serbien, som har goda relationer med Ryssland.

Trots att Serbien formellt är ett EU-kandidatland sedan 2012 har landet vägrat att delta i EU:s sanktioner mot Ryssland.

Serbien har även fortsatt att importera stora mängder gas från Ryssland.

Nu kan dock beroendeställningen till den ryska diktaturen slå tillbaka mot landet på Balkanhalvön.

Serbiens nationalkonservativa president Aleksandar Vučić varnar för att USA planerar att införa sanktioner mot landets enda gasbolag, Petroleum Industry of Serbia (NIS).

Enligt presidenten kommer USA införa sanktioner de kommande dagarna på grund av gasleverantörens ryska ägare. NIS är majoritetsägt av ryska Gazprom Neft och dess moderbolag Gazprom.

NIS kontrollerar två gasledningarna som transporterar gas från Ryssland till hushåll och industrier i Serbien.

Diskussioner med Ryssland

President Vučić fruktar USA:s nya besked.

Om sanktionerna införs vore det ett hårt slag mot Serbien, som är starkt beroende av rysk gas och för närvarande förhandlar om ett nytt importavtal med Moskva. Det nuvarande avtalet upphör att gälla i mars 2025.

– Britterna kommer troligtvis också ansluta sig till sanktionerna. Det här är en mycket svår nyhet för oss, säger presidenten i ett tv-uttalande.

Nu öppnar Vučić för att Rysslands ägarandel i NIS kan minska.

– Vi måste avvakta ett slutgiltigt besked. Diskussioner med Ryssland ligger framför oss. Vi får se om ägandet kan minskas till under 50 procent så att vi kan köpa en del av det.

I dag äger Gazprom Neft 50 procent av NIS. Moderbolaget Gazprom äger i sin tur 6,15 procent och den serbiska staten innehar 29,9 procent, enligt NIS hemsida. 

Foto: Official White House Photo by Cameron Smith

Text: Redaktionen


Storbank slår larm – så utvecklas kronan 2025

2024 12 16

En storbank slår larm om kronans utveckling under 2025.

Nästa vecka kommer både amerikanska Fed och svenska Riksbanken att lämna nya räntebesked.

I båda fallen förväntar sig de flesta en sänkning med 0,25 procent.

Samtidigt oroar sig allt fler för den svaga kronan.

Och nu kommer Danske Bank med en dyster prognos om kronans utveckling det kommande året, rapporterar Di.

”Kommer att vara svag”

Att det blir en ny räntesänkning när Riksbanken meddelar sitt besked den 19 december räknar de flesta med.

En enkät som SEB har gjort bland investerare i obligations- och kreditmarknaden visar att 95 procent tror på en sänkning med 25 punkter, rapporterar Placera.se.

Men en annan viktig fråga är hur kronan kommer att utvecklas under 2025, eftersom den svaga kronkursen väcker stor oro hos många.

Enligt Danske Bank finns det en stor risk att kronan kommer att vara fortsatt svag.

Man ser också en risk att kronan drabbas negativt av ogynnsamma framtidsbesked från Fed.

– Vår prognos är att kronan kommer att vara svag och faktiskt tappa ytterligare mot dollarn under 2025. Vi tror inte på någon kronrevansch, säger Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn till Di.

Beroende av omvärlden

När det gäller den svenska ekonomins utveckling understryker hon också att Sverige är väldigt beroende av omvärlden. Det handlar inte bara om USA, utan också om Europa.

– Vi behöver se att industrikonjunkturen blir bättre i Tyskland och Frankrike. ECB är den centralbank som varit onödigt orolig för inflationen med tanke på att tillväxten och efterfrågan är så svag i Europa, säger Danske Banks seniorstrateg till tidningen.

Förväntningar på Riksbanken

Oron för kronans utveckling är fortfarande stor, och hur penningpolitiken kommer att se ut framöver är fortfarande osäkert.

Många väntar sig dock en expansiv penningpolitik för att den svenska ekonomin ska få chansen att återhämta sig.

Nyligen gick bland annat Länsförsäkringar ut och krävde att Riksbanken måste gå längre för att ”trygga återhämtningen”.

– Riksbankens nuvarande plan att stanna strax över två procent räcker sannolikt inte. Det riskerar att hålla tillbaka återhämtningen i onödan. Med låg inflation och fortsatt osäkerhet i omvärlden är en ränta på 1,5 procent mer i linje med vad ekonomin troligtvis behöver, säger Länsförsäkringar chefsekonom Alexandra Stråberg i ett uttalande.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen