Superstor blixt slog världsrekord

2022 02 01

Även blixtar kan slå världsrekord och nu har en blixt i USA intagit förstaplatsen som världens längsta blixt.

Det gamla rekordet slogs den 31 oktober 2018 i södra Brasilien av en blixt som uppmätte 71 mil.

77 mil lång

Men nu har Brasilienblixtens rekord slagits med hela 6 mil av en blixt i USA. Den nya världsrekordblixten rörde sig över Mississippi, Louisiana och Texas och uppmätte 77 mil rapporterar Houston Chronicle.

Ny satellitteknik

Blixten kunde ses på himlen den 29 april 2020 men det är först nu som den erhåller nytt världsrekord enligt World Meteorological Organization.

Tack vare en ny satellitspårningsteknik, Geostationary Lightning Mapper, som finns på en vädersatellit ute i rymden, kunde världsrekordblixten registreras och igår kunde den även koras som innehavare av toppplaceringen.

Framsteg för forskare

Satelliten ägs av USA:s Nationella Havs- och Atmosfär Administration, NOAA, som är en väder och naturforskningsmyndighet inom USA:s Handelsdepartement.

Väldigt långa blixtar är inget nytt men det nya är att forskarna nu kan granska dess längd och fenomen närmare tack vare den nya tekniken.

Ger ökad info

– Nu när vi kan dokumentera detta så kan vi faktiskt förstå hur ofta det inträffar, säger forskaren Kristin Calhoun vid Nationella Havs- och Atmosfär Administrationen till Houston Chronicle.

Fler världsrekord väntas

Och med anledning av den nya blixtdokumentationstekniken väntas det bli fler världsrekord i långa blixtar framöver.

– Vi kommer sannolikt att slå rekord allt oftare, säger Kristin Calhoun.

Ett världsrekord till

World Meteorological Organization meddelar även att ett nytt rekord har slagits för den blixt som varat allra längst.

Det var en blixt som varade i hela 17 sekunder över Uruguay och Argentina den 18 juni 2020.

Arkivfoto: F. Mittemeier

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Flera historiska värmerekord har slagits i Sverige.

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Ett av världens största företag storsatsar på Sverige.

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028 och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

– Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen.

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

– Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen